”Fria skolvalet driver inte på segregationen”

Foto: Lars Pehrson

Man kan vara negativt inställd till det fria skolvalet av olika skäl. Men man lär bli mycket besviken om man lägger ned det nuvarande systemet med förhoppning om att få en mindre segregerad skola, skriver två forskare.

Under strecket
Publicerad
Annons

Samhällets etniska och socioekonomiska segregation är oroande av många olika skäl. Under senare tid har skolans segregation fått stor uppmärksamhet och skolsegregationen är omfattande, särskilt i storstäderna. Ta skolorna i Stockholms stad som exempel: År 2017 gick 33 procent av eleverna med utländsk bakgrund i en skola där mer än tre fjärdedelar av eleverna hade en utländsk bakgrund. Förhållandena såg helt annorlunda ut för eleverna med svensk bakgrund. Endast 2 procent av dem gick i en skola med så många elever med utländsk bakgrund. Att barn växer upp i så segregerade miljöer att de till stor del saknar kontakt med personer med en annan bakgrund än deras egen påverkar inte bara barnen själva utan kan även på sikt hota det sociala kitt som håller samhället samman.

Den debatt om skolsegregationen som förts på senare tid har dock varit något missriktad. Många tycks tro att skolorna blivit betydligt mer segregerade under senare år och att det fria skolvalet varit en viktig pådrivande faktor. Vår forskning visar dock att skolsegregationen varit förvånansvärt stabil och att det fria skolvalet haft en tämligen marginell betydelse för skolsegregationens omfattning. Orsakerna till skolornas segregation står snarare att finna i kombinationen av en kraftigt segregerad bostadsmarknad och att de allra flesta elever går i skolor nära hemmet.

Annons
Annons
Annons