Fri entré lockar fler lågutbildade

Museibesök är inte längre ett nöje bara för akademiker. Antalet lågutbildade besökare ökar kraftigt på de museer som infört gratisentré, visar nya siffror. Men dålig planering gör att en ordentlig utvärdering av museireformen aldrig kan genomföras.

Under strecket
Publicerad
Förste intendent på Historiska museet, Kent Andersson, visar upp ett vikingatida klädspänne.

Förste intendent på Historiska museet, Kent Andersson, visar upp ett vikingatida klädspänne.

Annons

I år sjösattes en av de största museireformerna någonsin i Sverige till en kostnad av 100 miljoner kronor. Sedan årsskiftet har 19 statliga museer fri entré. Som redan rapporterats har det slopade inträdet lett till en närmast invasionsliknande ökning av besöken. Av de museer som införde gratisentré i år har besöken gått upp med 115 procent det första kvartalet jämfört med samma period förra året. De innebär över 400 000 fler besökare på bara tre månader.
Men frågan om vilka dessa hundratusentals nya människor som hittat till museerna egentligen är har hittills varit obesvarad - är det helt nya grupper som dykt upp eller bara fler av samma sort?
SvD har tagit del av de första besöksundersökningarna som gjorts efter entréreformen, genomförda under april. Det handlar om Historiska museet, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Medelhavsmuseet och Etnografiska museet, som precis blivit färdiga och som har relevanta jämförelsesiffror från tidigare år. Bilden som tonar fram är inte helt entydig, men
flera påtagliga förändringar har skett.

På Historiska museet har andelen personer som bara gått grundskolan, men inte studerat vidare på gymnasienivå eller högskola, mer än fördubblats från 9 till 20 procent jämfört med förra året. Skolbesök är inte inräknade i materialet. Bland Sveriges befolkning i sin helhet har var fjärde person enbart grundskoleutbildning, en nivå som Historiska museet nu alltså närmar sig.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons