Annons

Frestelser minerar börsens psykologiska landskap

Psykologer intresserar sig i allt högre grad för hur vi beter oss när vi investerar i aktier, hur vi hanterar finansiell information och vilken roll emotionella och irrationella aspekter har för våra beslut. En ny studie ramar in ett potentiellt vinstbringande område som ännu är fullt av gåtor och frågetecken.

Under strecket
Publicerad

Att snabbt bli rik, och med minimala insatser av eget ansträngande arbete, är mångas dröm. Det är också ett vanligt önskemål att åtminstone på längre sikt bli någorlunda välbärgad och att få en tryggad ålderdom på en högre nivå än vad samhällets pensionssystem erbjuder. Ett sätt att uppnå dessa mål kan vara att investera i aktier. Börsen bjuder på en rik provkarta av mänskliga framgångar och misslyckanden, klipskhet och dumhet. Hur människor beter sig när de investerar sina pengar i aktier är onekligen en intressant fråga. Den som lär sig något om den saken har kanske större chans att göra lönsamma aktieaffärer.
Det är också ett fruktbart område för studier av mera teoretiskt intresse. Detta ekonomiska beteende är ännu ett område fullt av gåtor och frågetecken och mycket återstår att göra. Problematiken är därtill av särskilt intresse i vårt land eftersom ägandet av aktier, direkt eller i fonder, numera är mycket utbrett här. Sverige ligger i topp i världen i detta avseende, tillsammans med USA och Australien.

Litteraturen om investeringar har traditionellt legat inom disciplinen finansiell ekonomi och de teorier som formulerats har ofta inneburit starka förenklingar av verkligheten. Man har antagit en perfekt nyttomaximerande beslutsfattare och utifrån detta antagande dragit slutsatser angående faktiskt beteende. Men verkligheten är förstås mycket mera komplicerad och intressant än så. En liten men växande skara forskare inom ekonomisk psykologi har tagit fram resultat som kan komma att ge oss en mera realistisk bild av vårt ekonomiska beteende.
Den psykologiskt inriktade ekonomiska forskningen är ett resultat av frigörelsen från de uppfattningar om "vetenskaplighet" som var förhärskande fram till 60-talet, vilka innebar att psykologer avstod från att ge sig i kast med att studera mentala processer och i stället inriktade sig på "stimulus" och "respons".

Annons
Annons
Annons