X
Annons
X

Barbro Eberan: Fredstrevaren som drog skam över Sverige

Att Sveriges hållning under Hitlertiden inte var gloriös, det torde vi svenskar i dag vara ense om. Sedan Maria-Pia Boëthius anklagelseskrift "Heder och samvete" kom ut 1991 har en lång rad publikationer belyst vår ambivalenta roll under Tredje rikets dagar. Om vi ger Per Albin Hansson rätt eller ej när han efter kriget hävdade att vi svenskar inte har någonting att skämmas för – hur skulle ett glesbefolkat land inklämt mellan två stormakter ha kunnat handla annorlunda? – bevisar vår hållning under efterkrigstiden att vi uppenbarligen dock har skamkänslor. Varför skulle det annars ha tagit nästan ett halvsekel innan vi var beredda att självkritiskt ta itu med vår nationella roll under Hitlertiden? Och hur kan man annars förklara varför vissa händelser förtigits och förträngts fram till i dag?

Dessa frågor tar
Gunnar Richardson upp i sin nyutkomna bok
Förtroligt och hemligt. Kunglig utrikespolitik och svensk neutralitet under andra världskriget (Carlsson, 303s). Richardson, professor emeritus med utbildningshistoria och forskningspolitik som specialitet, belyser där i fyra avsnitt olika aspekter kring frågan om Sveriges roll under andra världskriget. Han har tidigare publicerat "Beundran och fruktan. Sverige inför Tyskland 1940–1942" (1996) där han skildrar de intensiva kontakterna mellan Sverige och Nazityskland inom olika yrkesområden under de första krigsåren. En omarbetad version av den boken ligger till grund för det sista avsnittet i "Förtroligt och hemligt".

Annons
X
Annons
X
Annons
X