Annons
X
Annons
X

Fredrik Kärrholm: Medierna i P1 redovisade inte kritiken

Ledare gästinlägg
Foto: Maja Suslin/TT

I senaste avsnittet av Medierna i P1 (21/1) diskuterades min gästkolumn Det osänkbara landet (14/1) i ett reportage av Erik Petersson. Petersson granskar 13 faktapåståenden som förekommer i texten och förordar att det bör anläggas ett ”rimlighetsraster” på faktauppgifter som används för att stödja teser i opinionstext.

Petersson konstaterar förvisso att ”när man kikar på flera faktapåståenden i texten är de formellt korrekt”, men dessvärre ger inslaget intrycket av motsatsen. Genom en intervju med en annan tidigare ledarskribent, Magnus Jiborn, framställs det som att fakta i min kolumn är klandervärd.

Enligt sin egen hemsida är Jiborn forskare och lärare i politisk filosofi vid Lunds universitet. Han har tidigare bland annat varit aktivist och ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, projektledare på PR-byrån Westander samt ledarskribent i liberala Sydsvenskan.

Annons
X

”De här påståendena ifrågasätts, mer eller mindre, ett för ett av Magnus Jiborn”, säger Erik Petersson i inslaget. Dock redovisas inte i Medierna hur de ifrågasätts, annat än i generella ordalag. Nedan vill jag därför ange grunderna för mina faktapåståenden, för den som själv vill bilda sig en uppfattning.

1. Den grova brottsligheten ökar

Enligt anmälningsstatistiken har flera typer av grova brott ökat på både kort och lång sikt. Det som åsyftades var dock framförallt det ökade antalet människor som skjuts ihjäl på öppen gata, antalet handgranater som kastas samt den organiserade brottslighetens utbredning. Det senare avhandlas bland annat i Polisens rapport om den organiserade brottsligheten (https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporter-utredningar/01%20Polisen%20nationellt/Organiserad%20brottslighet/1/GOB_Polisens%20rapport%20om%20organiserad%20brottslighet%202015%20(3).pdf).

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning påvisar också en ökning av så kallade brott mot enskild person. Mest oroande är den kraftiga ökningen av sexualbrott mot unga kvinnor, inklusive våldtäkter och grova våldtäkter. (http://www.bra.se/download/18.37179ae158196cb172d6047/1483969937948/2017_1_Nationella_trygghetsundersokningen_2016.pdf).

    2. Hänsynslös ligism breder ut sig

    Anmält klotter och skadegörelse har ökat. Fler uppger också i Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning att de utsätts för misshandel, hot, personrån och trakasserier. Men framför allt är det inte omfattningen utan karaktären på trakasserier och ordningsstörningar som förefaller förändras och bli allt mer hänsynslös.

    Detta såg vi senast exempel på vid nyår med fyrverkeriattacker runt om i landet (http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/v%C3%A5g-av-fyrverkeriattacker-i-v%C3%A4stsverige-1.4083317). Ett annat exempel är det vittnesmålen som hörts i den så kallade biblioteksdebatten. (http://www.svd.se/segern-over-tysthetsnormen).

    3. Segregationen förvärras

    Boendesegregation har förvärrats under decennier och mig veterligen finns inget som indikerar något trendbrott. Utanförskapet växte under den föregående regeringen och ser ut att fortsätta göra det. En undersökning av Demoskop förra året med svar från 4250 kommunpolitiker pekar på just detta (http://www.svd.se/utanforskapet-okar-i-storstaderna).

    I storstäderna anser de flesta kommunpolitiker att utvecklingen går åt fel håll. “Vi ser i nästan alla städer med befolkningsökning att gränsen mellan utanförskap och innanförskap blir allt skarpare” konstaterar Martin Grander, forskare i Urban integration på Malmö högskola. (https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/segregationen-oekar-i-209-kommuner-24868).

    4. Arbetslösheten bland invandrare är enorm

    Över hälften av de arbetslösa är utrikes födda. Det föreligger över fyra gånger så hög risk för arbetslöshet för utrikes födda. (http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-ar-fler-an-halften-av-de-arbetslosa-utrikes-fodda).

    5. Statens skuldsättning växer

    Enligt Riksgälden kommer statens skuldsättning att växa något 2017, även om det också bör nämnas att vi numera har ett skuldankare. (https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Sveriges-statsskuld-oversikt/Historik-i-diagram/).

    6. Skatterna höjs

    Enligt Statistiska centralbyrå ökade skattetrycket som andel av BNP från 42,6 till 43,3 procent med 2015 års budget. (http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/). Inkomstskatterna har höjts för en stor del av den arbetande befolkningen.

    Vid årsskiftet höjdes skatten i 35 kommuner. (http://www.svd.se/skatterna-som-hojs-och-sanks–har-ar-listan). Enligt SKL:s prognos från förra året kommer kommunerna dessutom behöva höja skatterna kraftigt de kommande åren för att behålla en ekonomi i balans.

    7. Företag flyttar utomlands

    Mer än vart tionde företag har flyttat verksamhet utomlands under en treårsperiod. Det har betytt tusentals färre jobb för Sverige enligt en rapport från Statistiska Centralbyrån (http://www.svd.se/svenska-foretag-flyttar–tusentals-jobb-forlorade).

    Detta är en långsiktig trend, men frågan är egentligen om fler hade kunnat stanna? Flera problem listades av Spotifys grundare förra året varnade för att även de kan behöva flytta utomlands. (http://www.svd.se/kritiken-vaxer-efter-spotifys-brev-det-ar-bedrovligt).

    8. Överbeläggningen i sjukvården tilltar

    Enligt SKL ökade överbeläggningarna i vården i 18 av 21 landsting under 2015. En jämförelse mellan oktober i 2015 och oktober 2016 visade på 30 procent fler överbeläggningar. (https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/brist-pa-platser-hotar-patientsaekerheten-30219).

    Det finns också många vittnesmål om detta från personal i vården. I likhet med krisen inom polisen tror jag att det kan vara klokt att lyssna mer på personalen än titta på statistiken. Bortom all statistik finns det gott om exempel på vilka allvarliga konsekvenser ett enda enskilt fall kan innebära. (http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Wzo8g/sjuka-britta-far-vanta-i-sjukhuskorridoren-ar-tortyr).

    9. Sjukvårdsköer växer

    Andelen som fick vänta mer än 90 dagar på operation ökat med två procentenheter i november 2016 jämfört med samma månad 2015. (http://www.vantetider.se/Kontaktkort/Sveriges/SpecialiseradOperation/)

    Det bör även observeras att jag inte skriver i bestämd form. Vissa köer växer, andra inte. (https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/08/05/dubbelt-sa-manga-vantar-langre-an-90-dagar-i-kronoberg/).

    10. Bostadsbristen eskalerar

    Det gäller inte i hela riket men däremot i 240 av 290 kommuner, enligt Boverket (http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/).

    Situationen är uppenbart kritisk. För nyanlända är problemet akut i flera kommuner. (http://www.svd.se/akut-bostadsbrist-tvingar-kommuner-kopa-boratter)

    11. Skolresultaten är alltjämt usla

    Den senaste PISA-undersökningen visar förvisso en liten förbättring, men jag vill hävda att resultaten alltjämt faktiskt är usla. En forskningsgenomgång av forskare på Institutet för Näringslivsforskning visar att svenska skolresultat fallit kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Hela fördelningen – från avancerad till elementär nivå – har förskjutits nedåt (http://www.dn.se/debatt/hur-man-an-mater-faller-svenska-skolresultat-kraftigt/).

    För några år sedan skrev åtta historielärare vid Uppsala universitet att de har fått stora svårigheter att ens åstadkomma en acceptabel kunskapsnivå – att allt för många studenter helt enkelt inte förstod vad de sade. (http://www.unt.se/asikt/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx).

    12. Kvaliteten i högskolan sjunker

    Detta är svårt att mäta, men mycket tyder på att så är fallet. Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet, skrev om detta förra året och pekade på problem med kvaliteten. (https://rektorsblogg.su.se/2016/01/28/kvalitetskris-i-hogskolan-2/).

    Ett allvarligt problem är också att svensk högskoleutbildning inte lönar sig. Det handlar om vårt problem med den låga utbildningspremien, vilken värdedevalvering som skett när det gäller högre utbildning i Sverige. (http://www.saco.se/vara-fragor/utbildning–forskning/utbildningens-avkastning/).

    13. Pensionsprognoserna är negativa

    Mer korrekt hade varit att i stället för negativa skriva dåliga och osäkra.

    En majoritet av kvinnorna som kommer att gå i pension om några år kommer få en så kallad ”fattigpension” (http://www.svd.se/majoriteten-av-kvinnor-riskerar-fattigpension/om/naringsliv). Samtidigt visade en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) förra året att prognoserna bara några år före pensioneringen kan innebära avvikelser om fem procent eller mer. (http://www.expressen.se/dinapengar/pension/sa-mycket-fel-visar-pensionsprognoserna/).

    Och för min egen generation, 80-talisterna, med långt kvar till pension är framtiden än mer osäker. (https://forvalt.ap7.se/2013/08/12/80-talister-ar-skeptiska-till-pensionssystemet/). Lägg därtill en kraftig belåning med begränsade möjligheter att bli skuldfri till pension.

    Annons
    Foto: Maja Suslin/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X