Annons
X
Annons
X

Per Gudmundson: Fred på jorden vore bra också

För bara några decennier sedan kunde man med lätthet ta ett enklare jobb efter nian. Var man skoltrött så kunde man jobba i stället efter grundskolan. Majoriteten – cirka 60 procent – av alla jobb i Sverige krävde inte mer utbildning än så år 1974.

Man blev inte betraktad som udda om man valde att arbeta praktiskt hellre än att försöka tillägna sig teoretiska kunskaper. Nästan hälften av befolkningen hade inte mer utbildning än avslutad grundskola.

I dag är de enkla jobben färre. För den som inte klarar gymnasiet väntar sannolikt många års arbetslöshet.

Annons
X

I en intervju i Expressen i veckan konstaterade statsminister Fredrik Reinfeldt att Sverige har få låglönejobb, vilket leder till höga trösklar för dem som vill in på arbetsmarknaden. 2,5 procent av jobben i Sverige klassas som låglönejobb, medan snittet i EU är 17 procent.

Reinfeldts slutsats av detta var dock inte att andelen låglönejobb borde höjas. Tvärtom underströk han att ”jag står för att i Sverige har vi en strategi där vi höjer löner”.

Det är så det brukar låta. Sverige ska tävla med utbildning, spjutspetskompetens och högteknologisk exportindustri. De i arbetskraften som inte kan hävda sig får, tja, vi hittar väl på något.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I fredags publicerade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen rapporten ”Vid arbetslivets gränser: Sysselsättning, matchning, barriärer 1974–2010”. Där visar några av landets främsta sociologer och socialforskare med statistik och egna beräkningar hur arbetsmarknaden har förändrats de senaste decennierna.

    Som sagt har de enkla jobben blivit färre. Samtidigt har utbildningsnivån stigit, så att det numera råder benhård konkurrens om de okvalificerade jobb som ändå finns kvar. De allt längre utbildningarna har nämligen tyvärr inte motsvarats av efterfrågan på arbetsmarknaden.

    Det pratas ofta om att Sverige är dåligt på att ta tillvara invandrares kompetens. Om taxichaufförer med doktorshattar. Det finns en god portion sanning i detta. 52 procent av arbetande invandrare har jobb som understiger deras utbildningsnivå, enligt rapporten. Mindre känt är att även infödda är överutbildade. 46 procent av alla svenskar har en längre utbildning än vad deras jobb kräver.

    Det tycks alltså som att Sveriges strategi att konkurrera med ständigt högre löner och längre utbildningar inte är helt vattentät. Förvisso står vår högteknologiska exportindustri stark – vilket bevisades i helgen då Volvo lastvagnar blev värdens största lastbilstillverkare.

    Men samtidigt hålls en onödigt stor del av befolkningen utanför arbetsmarknaden. De högutbildade har specialiseringar som inte efterfrågas, och tar i stället de få lågkvalificerade jobben. Unga, lågutbildade och invandrare hamnar utanför.

    Så vad göra? Fredrik Reinfeldt sade till Expressen att han ville se ”fler enkla jobb men på de lönenivåer som Sverige har etablerat”.

    Jo. Fred på jorden vore bra också.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X