Annons
X
Annons
X

Från vad till vad vill de rödgröna?

OPPOSITIONEN | Tågar inte i takt

Centerpartiets Ungdomsförbund har förbundsstämma i helgen. I dag tågar de genom Östersund för att uppmärksamma Europaparlamentsvalet. Huruvida de riskerar krocka med något förstamajtåg vet jag inte. I Uppsala ställer Kristdemokraterna till med förstamajfirande och denna gång gör Göran Hägglund debut som förstamajtalare, flankerad av Marcus Birro. Temat för KD:s tåg – som för övrigt varit större än de socialistiska fyra år på raken – är som vanligt att fira familjen.

Vänstern tågar. Centerungdomarna tågar. Kristdemokrater tågar. Men när Miljöpartiets Maria Wetterstrand i gårdagens Korseld fick svara på om hon skulle ut och demonstrera idag blev svaret nej. ”Lite för mycket röda fanor för min smak”, sade språkröret.

För Miljöpartiet är inte vänster, inskärpte hon. Och nej, Miljöpartiet är inte vänster i alla delar. Det är ett av problemen för de rödgröna. Ett annat problem är Vänsterpartiet. Ett tredje är Socialdemokraterna.

Annons
X

Det är alltid en fråga om ”från vad” och ”till vad”. När Alliansen bildades gjorde man en grej av det. Man annonserade samarbetet direkt och meddelade medierna. Det kan kallas simpel PR, men det finns också en annan dimension. De band som knyts inför allas beskådan är svårare att klippa. Ett eventuellt misslyckande blir dubbelt så nesligt, vilket i sig fungerar som en sporre. Man vill leva upp till de förväntningar man har skapat. Alliansen har också kunnat hämta mycket av sin näring i historien. Visst bildades den med sikte på valet 2006, men borgerligheten har ju försökt enas förut – och misslyckats. Man kan med andra ord säga att grunden för Alliansen lades långt tidigare. Läxorna var lärda, tiden var mogen. Man visste ”från vad” man var på väg och ”till vad” man ville. Till makten, självklart. Men också till enigheten.

För de rödgröna finns inte samma grund att stå på. Visst har man samarbetat, men alltid på Socialdemokraternas villkor. Nu försöker man bygga något helt annat. Och målet är att man ska fixa detta på första försöket, utan att misslyckas. Det kommer inte att bli lätt. De rödgröna vet nämligen inte riktigt ”från vad” och ”till vad” det ska bära hän. Frånsett att de vill ha makten, förstås.

Vi har inte ändrat syn i friskolefrågan, sade Maria Wetterstrand igår. Trevligt, men dessvärre är det inte så enkelt som Wetterstrand får det att låta. Den rödgröna samarbetsgrupp som finns och vars ambition är att fixa enighet i skolfrågor lär få det tufft, inte minst eftersom en part – Vänsterpartiet – egentligen inte vill ha en gemensam politik på området.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    S har öppnat för tidigare betyg. MP är principiellt emot betyg men kan nog vackla lite i förhandlingssyfte. V är emot betyg, jättemycket. MP gillar friskolor. Det har S under viss vånda accepterat, men de vill förbjuda vinst. Det vill inte MP. V är, som vanligt, emot. Vem förhandlar bort vad? Nästan oavsett hur det går kommer skolan bli förloraren. Samma risker finns på flera områden. MP vill inte höja inkomstskatterna, vilket S nu har öppnat för. Att V vill höja i stort sett varje skatt riket skådat gör MP till en svag förhandlare i frågan. Och vad ska hända med den lilla framgång som skapades när MP och borgerligheten införde undantagen i Las? Även här sitter man med dåliga kort på hand. Miljöpartiet har redan rensat bort störande profilfrågor för att underlätta det rödgröna samarbetet. Vad mer ska bort? När övergår det gröna i bara rött? Eller grått?

    I Korseld frågade jag Maria Wetterstrand hur det låg till med formerna för samarbetet. För när det enbart MP och S eklaterade förlovning i höstas var ju en av delarna i överenskommelsen ett löfte från MP om att inte göra upp med Allianspartierna i några frågor fram till 2020. Det är en lång tid, men sannolikt var detta något Mona Sahlin hade tänkt blidka kritikerna inom S med – det faktum att hon lyckats låsa fast miljöpartiklarna i en rejäl trohet.

    Så kom stormen Ohly och allting förändrades. Vilka delar i den ursprungliga överenskommelsen som fanns kvar har inte varit så tydligt. Tidigare i veckan var Peter Eriksson ute och talade om breda samarbeten med mittenpartierna. När jag frågar Wetterstrand om det där 2020-löftet säger hon att detta inte längre gäller.

    Det enda ”från vad” och ”till vad” som finns i den rödgröna trion verkar vara ”från nu” och ”till valdagen”. Sedan är det hela havet stormar igen. Och då kan man knappast påstå att havet kluckar särskilt lugnt nu heller.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X