Dick Harrison:Från pest och kolera till cancer och ebola

Den rädsla som sprider sig när ebola kommer på tal är en mild västanfläkt jämfört med de stormar av fasa inför farsoter som tidigare farit över världen. Det vore viktigt att närmare studera de katastrofer som följt i digerdödens, smittkoppornas och spanska sjukans spår.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i Östersund 1918. Spanska sjukan släckte fler liv, på betydligt kortare tid, än första världskrigets samlade kulsprutor, handgranater, stridsflyg och giftgaser förmådde utplåna.

Det provisoriska ”Spanska sjukhuset” i Östersund 1918. Spanska sjukan släckte fler liv, på betydligt kortare tid, än första världskrigets samlade kulsprutor, handgranater, stridsflyg och giftgaser förmådde utplåna.

Foto: TT
Annons

Ingen som besökt Venedig, eller sett bilder av staden, har kunnat undgå att imponeras av kyrkan Santa Maria della Salute, ”Sankta Maria av hälsan”, som tornar upp sig vid ena änden av Canal Grande. Kyrkan har utgjort fond för tusentals vedutamålningar och vykort, men ytterst få av dess miljoner beundrare vet varför den existerar.

Orsaken till byggnationen var en av 1600-talets bortglömda superkatastrofer, 1630–31 års pestepidemi, som sammanföll med mantuanska tronföljdskriget och slukade omkring en tredjedel av Venedigs befolkning. Till en början gjorde venetianarna som de brukade göra: ordnade fromma processioner och bad intensivt till pesthelgonet Sankt Rochus, men förgäves. Till slut beslöt stadens myndigheter att söka avvärja det onda genom att bygga en ny kyrka, helga den åt Jungfru Maria och hålla årliga tacksägelseprocessioner för att Jesu moder frälste dem – vilket man åtminstone innerligt hoppades att hon skulle göra – från pesten. Det är av detta skäl som kyrkan ligger där den ligger, på udden bredvid tullhuset. Man ville göra det lätt för processioner att ta sig fram i den tätbebyggda stadsmiljön. Det dröjde ett halvt sekel innan kyrkan stod färdig, år 1681.

Annons
Annons
Annons