X
Annons
X

Från Ondskan till kröken

Han blev ingen stjärna i Enskede IK. Och inte gjorde han någon dundersuccé på Dramatens stora scen. I stället gick Benny Haag sin egen väg. Nu har hans tredje monolog "Inte mer än fullt, tack" haft premiär. – Det är inte synd om alkoholister. Men samhället måste ta konsekvenserna av sin alkoholpolitik.

Han går med stadiga ben upp på scenen, lutar sig mot en stol och berättar helveteshistorien som börjar som en stillsam saga: "Det var en gång en liten pojke, han var åtta år och i alla lägen ville han vara till glädje för sina hårt arbetande föräldrar." Problemet är pappans förmåga att öppna svalget så nubbarna rinner rakt ner. Nej, förresten, det verkliga problemet är att spriten blivit det enda roliga i pappans liv. Därför lovar pojken sig själv att aldrig, aldrig någonsin, bli som sin far.
Redan sommaren efter nian går han över gränsen, första gången. Sedan blir det bara värre. Och värre. Fram tills han som alkoholiserad tvåbarnsfar ställs inför ultimatum av sin hustru: Antingen måste han söka hjälp - eller också lämnar hon honom.
Benny Haag spelar sin nya monolog "Inte mer än fullt, tack" inför en knäpptyst publik. Efteråt bryter kvinnan bredvid mig ihop, lutar sig framåt med rinnande tårar. Jag vet inte om hon gråter eller fått ett nervöst skrattanfall.
Alkoholism är, bevisligen, ett ämne som
berör.

Några dagar senare möter jag föreställningens författare/regissör/producent/skådespelare och därtill marknadsförare - det vill säga Benny Haag själv. Han är van att hålla monologer, svarar på frågor innan de ens hunnit bli ställda. Som om pjäsen är självupplevd eftersom han så skickligt kan skildra en alkoholist in i ångestens återvändsgränd.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X