Annons

Från mejerskor till ministerpost

Under strecket
Publicerad

inblick | Sommestads euronej Pratat bredvid mun. Det är nog det vänligaste omdömet som Göran Persson ger miljöminister Lena Sommestad efter hennes offentliga avhopp från regeringens europolitik. För mig är det inte någon överraskning att hon är lösmynt. På sina resor mellan Uppsala och Stockholm har ministern kunnat avhöras diskutera både familjeärenden och offentlig politik. Det senare strider mot regeringskansliets etik, men det är förstås intressant att lyssna till. I Aftonbladet (24/7) hävdar Sommestad att euron ”skapar och befäster makroekonomiska obalanser”. Dessa får negativa ekonomiska konsekvenser som i sin tur leder till att investeringar i utbildning, hälsa och barnafödande åsidosätts. I Sommestads värld är det de senare som driver tillväxten. Hon motiverar dessutom sitt nej till euron i höstens folkomröstning (inte EMU som hon felaktigt skriver) med att marknader är manliga och att det saknas ”ett kvinnoperspektiv på tillväxten”. Vad ska man säga? Det är mycket som skulle kunna sägas om artikeln, men för att gå direkt på slutsatsen: det är inte någon bra reklam för genusperspektivet i politiken.

Annons

Sommestad drar egentligen bara ut linjerna från sin vetenskapliga karriär. En sökning i Libris visar att hon innan upphöjelsen till miljöminister i första hand ägnat sig åt att studera mejeriyrket ur ett genusperspektiv. Som chef på institutet för framtidsstudier har hon tillsammans med sin man, kulturgeografen Bo Malmberg, ägnat sig åt välfärdsfrågor från ett demografiskt perspektiv. Att det inte har ett dyft att göra med euron är förstås en annan sak. Den ekonomiska sakkunskapen har hon möjligtvis insupit hemma vid köksbordet. Kändistäta DN-debatt (2/7) publicerade en artikel av hennes man, som han garanterat inte skulle ha fått in på egna meriter. I den påstås att en svensk euro inte leder till ökad handel, utan till ett minskat svenskt handelsutbyte med Europa. Det sker på basis av en omtolkning av nationalekonomen Andrew Roses beräkningar av eurons positiva handelseffekter. Malmberg är alltså ett exempel på att Sommestad har fel när hon i ett annat sammanhang skrivit att: ”Empiriskt inriktade samhällsvetare strävar efter att nå fram till tillförlitliga svar på preciserade frågeställningar, och det går inte att dra vilka slutsatser som helst av empiriska forskningsresultat.” (UNT 12/3 1993)

Annons
Annons
Annons