Annons

Sebastian Lönnlöv:Från fjunig frukt till saftig sexsymbol

Foto: Yuri Kevhiev / Alamy

Persikan har betraktats som olämplig, oätlig och den mest erotiska signal man kan föreställa sig – inte minst om frukten har ett bett i sig. Den har använts som litterär metafor och som symbol för förtryck och ju närmare man kommer dess långa historia, desto mer inser man att var tid har sin persika.

Under strecket
Publicerad

Sommaren är persikornas tid. Det är nu de ser som mest inbjudande ut där de tronar i fruktdiskarna med sina mjuka, lätt rodnande skal. Men vägen dit har varit lång och snårig – och då tänker jag inte främst på den resa från andra breddgrader som frukten i våra affärer gjort, utan på hur persikan har gått från natur- till kulturprodukt, litterär metafor och sexuellt syftande emoji.

Moderna dna-studier har bekräftat att persikans ursprung finns i Kina, där odlingen startade redan för 8 000 år sedan. Via Japan kom den domesticerade formen av persika till Indien och sydvästra Asien, för att sedan dyka upp i Grekland kring år 300 före vår tideräkning. Det är antagligen en myt att Alexander den store skulle ha fört frukten till romarriket efter sitt krig mot perserna, men persikans namn på svenska och många andra språk kommer från latinets malum persicum – persiskt äpple.

Annons
Annons
Annons