Annons

Mats Björkin:Från en grotta i Kyoto till en skärm nära dig

Ett lyckat datorspel ska stimulera spelarens fantasi, skapa nya sociala sammanhang – och framför allt präglas av lekfullhet. Det menar ­Shigeru Miyamoto, en av spelbranschens mest framgångsrika ­kreatörer, som är föremål för en ny datorspelshistorisk studie.

Under strecket
Publicerad

Shigeru Miyamoto bredvid tv-spelsikonen Mario, en av hans mest kända skapelser.

Foto: Jae C Hong/AP Bild 1 av 4

"Donkey Kong" som Game & Watch-spel (1981).

Foto: Lars Schröder/TT Bild 2 av 4

"The legend of Zelda: The wind waker HD" visas upp inför släppet hösten 2013.

Foto: Stephen Brashear/AP Bild 3 av 4

"Super Mario run" släpptes till Iphone-mobiler den 15 december 2016.

Foto: AP Bild 4 av 4

Shigeru Miyamoto bredvid tv-spelsikonen Mario, en av hans mest kända skapelser.

Foto: Jae C Hong/AP Bild 1 av 1
Shigeru Miyamoto bredvid tv-spelsikonen Mario, en  av hans mest kända skapelser.
Shigeru Miyamoto bredvid tv-spelsikonen Mario, en av hans mest kända skapelser. Foto: Jae C Hong/AP

Alltsedan François Truffaut 1954 ­publicerade sin artikel ”Un certaine tendance du cinéma français” har den enskilde konstnärligt ansvarige i en kollektiv industriell produktionsprocess haft en beteckning: ­auteuren. Den tankevärld som Truffauts resonemang emanerade ur och skrev in sig i strävade efter att jämställa filmregissören med en konstnär eller författare, men också att identifiera de regissörer som trots Hollywoods studiomaskineri ändå uppvisade en stabil och igenkännbar stil. Alltså både en Vittorio de Sica och en John Ford. Med tiden har synen på regissören som auteur gudskelov komplicerats och ifrågasatts, men den har ändå bitit sig kvar i såväl vissa regissörers självbild, som i marknadsföringen, filmkritiken och för all del också i filmpolitiken och hos publiken.

Annons
Annons
Annons