Annons

Sofia Nyblom:Från Balthazars laboratorium till Hilma af Klint

Professor Balthazar, Lady Gaga och Hilma af Klint.
Professor Balthazar, Lady Gaga och Hilma af Klint. Foto: TT

Att vara synestet innebär att utsätta sig för omgivningens skepsis, trots att vår högteknologiska tidsålder är ett enda synestetiskt laboratorium. Sofia Nyblom funderar kring kopplingen mellan musik och färger och tipsar om fem kvinnliga innovatörer lagom till internationella kvinnodagen.

Publicerad

Minns ni professor Balthazar? Huvudpersonen i det populära barnprogrammet löser svåra problem genom att blanda magiska dekokter i sitt laboratorium. Den kreativa processen visualiseras i bubblande färgkaskader, och en magisk droppe räcker för att sorg, hunger, krig och elände ska lösas upp i Balthazars laboratorium. Ungefär som när medlemmarna i Beatles orkestrerade en karnevalisk love-and-peace-festival av musik och klangfärger i albumet ”Sgt Pepper’s lonely hearts’ club band”.

Kanske är det Balthazars och Sgt Peppers fel att synesteter ibland förväxlas med flummiga hippier. Men även om forskningen i synestesins neurologiska grunder bara har ett par decennier på nacken - den första studien gjordes 1996 – går teorin om relationen mellan musik och toner tillbaka till åtminstone Aristoteles ”De sensu et sensibilibus”. Aristoteles färglära, enligt vilken de sju tonerna i naturtonskalan motsvarade sju färger på spektrat, fick konkurrens först på 1700-talet av Isaac Newton. Sedan dess har filosofer, författare, poeter och konstnärer från ETA Hoffmann till Vasilij Kandinskij manifesterat sina teorier och egna upplevelser i konstruktionen av färgorglar, optiska klaveciner, dikter och fantasyromaner som rekonstruerar spädbarnets urtillstånd. Ett tillstånd där sinnesförnimmelserna är odelbara och smak, färg, doft och klang existerar i kommunicerande kärl.

Elfrida Andrée

Foto: TT Bild 1 av 2

Laurie Spiegel

Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons