SvD Perfect Guide
Annons

Framtidsspanaren: Sluta aldrig att turnera

Framtidsspanaren John Mellkvist om hur artistbranschen kan inspirera andra yrkesgrupper.

Text: John Mellkvist - 11 december 2018

Gå inte i pension! Återupptäck istället energin du hade när du lekte som barn. Tillståndet som fick dig att glömma både ät- och sovtider. Orden är inte mina utan kommer från den japanske läkaren och långlevnadsgurun Shigeaki Hinohara som gick bort i fjol, 105 år gammal. Fram till sin död hann Shigeaki publicera 150 böcker, inklusive bästsäljaren ”Living Long, Living Good” som sålts i över 1,2 miljoner exemplar.

Ett av Hinoharas viktigaste råd är att ha roligt. Då glömmer du både tid, rum och smärta. Ett annat råd är att inte blint lyda vad doktorn säger, utan att alltid fråga om samma råd hade getts till läkarens barn eller äkta hälft.

Håll detta i huvudet när vi tar en titt på några verkliga rävar i artistbranschen. Eller förresten, ringrävar är ett bättre ord då det handlar om erfarna proffs som har dokumenterat svårt att sluta turnera.

Det är inte bara Bob Dylan som med sin ”Never Ending Tour” drivs av nomadliv. Den evige pojkspolingen Paul McCartney, 76, reser just nu världen runt med sin ”Freshen Up Tour”. Konsertmonstret Rolling Stones, vars medlemmar är mellan 71 och 77 år, hamrar på precis som de alltid gjort.

Annons
Annons

2004 gav sig Genesis-legenden Phil Collins ut på sin ”First Final Farewell Tour”. Han trummade på fram till 2011 då meddelandet kom att Collins lägger musikkarriären på hyllan. Livet som en av världens bästa trummisar hade tagit ut sin rätt, med förslitningar i rygg och händer. Comebacken kom redan 2016 i form av ”Not Dead Yet Tour”. Varför ser vi detta comeback-beteende gång efter annan?

”The Happiness Curve” är en nyutkommen bok av Jonathan Rauch om det alltmer vetenskapligt belagda faktum att det tillstånd vi kallar lycka, följer en U-kurva. Samma slutsats har även forskats fram hos apor. I början av våra liv är vi uppfyllda av drömmar, men också övertygelsen om att de går att uppfylla. Någonstans i 40-årsåldern börjar signalerna komma om att det kanske inte kommer bli så, följt av en mer eller mindre knytnävsslående känsla runt 50 av ”Jaha, var det så här det blev”. Botten är nådd – men härifrån vänder det (statistiskt sett) ofta uppåt igen. Ny energi, nya perspektiv och drömmar i kombination med utflugna barn och mer egentid gör susen för lyckokänslan.

En annan brittisk popveteran, Elton John, konstaterade efter 70 jordsnurr och ett exempellöst turnéschema, att han vill hinna se sina två barn växa upp. Därför kommer han att sluta som turnerande artist. Detta kan dock inte ske utan att tacka av fansen med en ”Farewell Yellowbrick Road Tour”, med 300 konserter över tre år och den kanske mest påkostade scenproduktionen i stjärnans allt annat än avskalade liv.

Men våra liv ser olika ut. Den italienske musikproducenten och syntlegenden Giorgio Moroder har skapat mängder av ikoniska ljudupplevelser, inklusive Donna Summers 70-talshits ”I Feel Love” och ”Love to Love You Baby”. Moroder hade alltid drömt om att få turnera, men under hans storhetstid fanns det inte på kartan att producenten står på scen. Men tiderna förändras och musikbranschen likaså. Vi har vant oss vid någon som står bakom en svart låda med hörlurar. Streamingtjänsterna tvingar artisterna att turnera mer och en hårdare konkurrens leder till nya format och koncept. Tiden kom ikapp Moroder, som nu ger sig ut på sin första liveturné, 78 år gammal.

Annons
Annons

Ennio Morricone är mest känd för sin filmmusik och allra mest för musiken till Sergio Leones spagettiwestern-klassiker som ”För en handfull dollar” och ”Den onde, den gode, den fule”. Låt oss inte heller glömma maffiamästerverken ”De Omutbara” och ”Once Upon a Time in America”. Exakt siffra saknas men man tror att Morricones musik använts i ungefär 500 filmer. För att fira 60-år som kompositör och orkesterledare turnerar Morricone runt i världen med sin 200 musiker stora orkester, också det en slags avskedsturné, betitlad ”Last Ever Tour”. Han fyllde 90 år denna vinter.

Shigeaki Hinoharas resonemang hänger ihop på flera sätt. Superstjärnorna ovan har kört på för att de fortsatt vara efterfrågade, kanske mer nu än någonsin. Tänk om fler yrkesgrupper kunde få samma stigande uppskattning för sin långa erfarenhet. Det skulle göra underverk för vår vilja att jobba längre upp i åldrarna. Det är svårt att pensionera sig om man har roligt, dessutom får det oss att orka mer. Lätt att säga om man har ett tungt och monotont arbete. Men precis därför är det just dessa jobb som behöver förgyllas med mer trivsamma miljöer, starkare medarbetarkultur och trevligare kringaktiviteter. Och omvänt behöver vi bli bättre på att se och ta tillvara på alla jobb som drivs av lust och glädje.

John Mellkvist är PR-konsult och framtidsspanare på Mindmakers PR, och har fått stor uppmärksamhet för sitt arbete med att minska ålderismen.

Foto: IBL

Annons