Annons
X
Annons
X

Framtidens växthus byggs på höjden

IDEER SOM  GROR. Plantagons affärsidé är att bygga växthus höga som flervåningshus och odla grödor som ska förbrukas lokalt. Det första i världen planeras i Linköping nästa år.

– Vi kan inte fortsätta att transportera mat så långa sträckor som vi gör i dag, säger grundaren Hans Hassle.

”Vi blir hela tiden fler människor, på jorden och framförallt i städerna. Inom en snar framtid kommer det att bli svårt att försörja världens städer med mat”, säger Hans Hassle. Hassle är vd för Plantagon, ett företag som utvecklar teknik för växthöghus.

”Vi blir hela tiden fler människor, på jorden och framförallt i städerna. Inom en snar framtid kommer det att bli svårt att försörja världens städer med mat”, säger Hans Hassle. Hassle är vd för Plantagon, ett företag som utvecklar teknik för växthöghus. Foto: DAN HANSSON

I Plantagons kontorslokaler på 22:a våningen, med utsikt över hela Stockholm, är en sjätteklass på besök och äter medhavd lunch. De har vunnit en innovationstävling med sitt förslag om växthus på höjden i städerna, inspirerat av det växthöghus som Plantagon håller på att utveckla.

– De hade en jättebra idé om att byta ut tegeltaken på husen i stan mot glas och odla på vindarna, säger Plantagons vd Hans Hassle entusiastiskt.

Det företag han driver håller på att utveckla ett sätt att odla grödor inne i städerna, genom vertikal odling i växthus på höjden. Det första i världen planeras att byggas i Linköping – just nu väntar man på en detaljplan för att sedan söka bygglov – och Hans Hassle hoppas att det ska stå klart nästa år. Det finns även långtgående planer på att bygga i både Shanghai och Singapore.

Men varför?

Annons
X

– Vi blir hela tiden fler människor, på jorden och framförallt i städerna. Inom en snar framtid kommer det att bli svårt att försörja världens städer med mat. Städernas utbredning kräver långa transporter, något som snart inte fungerar längre vare sig av miljömässiga eller ekonomiska skäl. Dessutom är många forskare överens om att den odlingsbara marken i världen inte kommer att räcka till för att mätta alla, säger Hans Hassle.

Ungefär fyra procent av jordens yta är odlingsbar och på den produceras 93 procent av all världens mat i dag. Om man delar den ytan med antalet människor blir det bara 0,23 hektar odlingsmark per person. Men för den mat som vi i Sverige äter i genomsnitt per person behövs nära dubbelt så mycket, 0,4 hektar mark.

I Plantagons växthöghus hoppas man kunna odla tio gånger mer grödor än vad som är möjligt på den markyta som huset står på. Och genom att bygga mitt i stan, där kunderna bor, slipper man transporterna. I dag är transporterna av mat både många och långväga. Vi har en global handel med livsmedel på 800 miljoner ton, en siffra som fyrdubblats sedan början av 1960-talet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Många forskare är överens om att den odlingsbara marken i världen inte kommer att räcka till för att mätta alla.
    Hans Hassle

    Men hur fungerar då detta växthus på höjden?Jo, på ett helixformat transportband, ett slags jättespiral som tar sig från golv till tak flera våningar upp, planteras växter i odlingslådor. En liten robot flyttar ständigt en låda i taget några centimeter upp på transportbandet och efter 40 dagar har en odlingslåda tagit sig från planteringen i botten av huset till toppen på huset där grödorna skördas.

    Själva helixformen är en uppfinning av en trädgårdsmästare vid namn Åke Olsson. Den gör att växterna får tillgång till så mycket ljus som möjligt under sin förflyttning på transportbandet.

    – Helixformen i kombination med roboten, som inte drar mer energi än en mopedmotor, är grunden, säger Hans Hassle som tog idén vidare till Swecos ingenjörer.

    De fick uppdraget att utveckla ett växthus på höjden som drar mindre energi än ett vanligt växthus och där det växer både bättre och billigare ekologisk mat än den som finns på marknaden. Under arbetets gång har några av drömmarna fått stryka på foten eftersom det helt enkelt inte har gått att hitta hållbara lösningar.

    – Vi kommer att odla i näringslösning och pimpsten, inte i jord. Det innebär att vi inte får kalla vår odling ekologisk. Men jord blev ohållbart. Vi hade behövt ta den från någon annanstans där den behövdes bättre och frakta hit den, vilket inneburit transporter. Dessutom skulle vi bli av med jorden när vi skördade grödorna och hela tiden behövt transportera mer jord. Pimpsten ligger däremot kvar i odlingskärlen och kan användas i upp till åtta år, förklarar Hans Hassle.

    Inte heller energiförbrukningen har gått att få lägre än i ett lika stort konventionellt växthus. Istället har man upptäckt att man kan göra andra vinster. Växthöghuset i Linköping är till exempel planerat att sitta ihop med ett bostads- eller kontorshus för att få ekonomi i bygget.

    – Växthöghuset kan ta hand om koldioxiden från kontorsbyggnaden och ge tillbaka frisk luft.

    Dessutom ska Plantagon och Tekniska verket i Linköping samarbeta kring sina avfall. Verkets spillvärme, som i dag leds ut i Stångån, ska istället få värma växthuset, och växthusets överblivna eller förstörda grödor kan användas i Tekniska verkets rötgasanläggning.

    – Det gäller att börja se på avfall som handelsvaror och titta på hur man kan få till ett mervärde i dem.

    Plantagons vertikala växthus i Linköping kommer även att fungera som ett forskningscenter för att se vad som kan förbättras och utvecklas. Till en början ska man odla en enda gröda, en kinesisk kålsallad. Mer än tre grödor i ett och samma växthus tror Hans Hassle inte är möjligt. Ändå är grundidén att alla grödor ska förbrukas lokalt.

    – Vi är vana vid mångfald. Det fanns 29 olika salladssorter i affären sist jag räknade. Med fler växthöghus i varje större stad och kanske ett på taket till varje matbutik, kommer vi ändå att få en mångfald, om än inte lika stor som i dag, säger Hans Hassle och understryker att utan samarbetet med andra företag och universitet hade Plantagon inte kommit så här långt i utvecklingen av sitt växthöghus.

    Plantagons idé om ett vertikalt växthus är inte ny. I USA driver Dickson Despommier, doktor i miljö och hälsa vid Columbia­universitetet, frågan om ”vertical farming” i städerna. Hans Hassle tycker dock att han förenklar mycket i sina teorier och har visioner som är svåra att lösa tekniskt.

    Ett annat företag i Holland gjorde ett försök som innefattade både växtodling och djurhållning. Men en folkstorm vände sig mot vad man uppfattade som ett artificiellt sätt att producera mat på. De fick stänga.

    – Om jag fick välja mellan en grönsak som närodlats i solen, och en som odlats i en näringslösning i ett växthus, skulle jag varje gång välja det som odlats i solen. Det bästa vore om vi inte behövde stadsväxthus överhuvudtaget.

    Det som ändå driver Hans Hassle är övertygelsen om att vi inte hinner få fram den teknik vi behöver för att säkra tillgången på mat till alla människor i världen, om vi inte börjar i tid.

    – Får vi resurskonflikter om mat … det är ett otäckt scenario.

    När klimatet förändras i vår värld – i dag förskjuts temperaturzonerna norrut med en meter per timme – kan det fortfarande kontrolleras i ett växthöghus där det går att odla året runt.

    – I framtiden tror jag vi har sex växthus stora som globen här i Stockholm.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Siffrorna i texten kommer från Mat och klimat av Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson (Medströms förlag, 2009).

    95 procent av all mat i Sverige produceras söder om Dalälven. 8 procent av landytan i Sverige är odlings- och betesmark. Källa: Mat och klimat, 2008.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Skulle du vilja odla i våra gemensamma parker?

    Är det rätt att stadsborna själva engagerar sig i grönområden och parker? Mejla eller kommentera på nätet. Idagredaktionen väljer ut bidrag som sedan publiceras.

    svd.se/idag

    idag@svd.se

    facebook.com/idagsidan

    Urban odling - alla artiklar

    Mia Sjöström

    Annons
    Annons
    X

    ”Vi blir hela tiden fler människor, på jorden och framförallt i städerna. Inom en snar framtid kommer det att bli svårt att försörja världens städer med mat”, säger Hans Hassle. Hassle är vd för Plantagon, ett företag som utvecklar teknik för växthöghus.

    Foto: DAN HANSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X