Annons
X
Annons
X

Framgång efter tio långa år

Efter tio år hann rättvisan ikapp al-Qaidas ledare Usama bin Ladin.

Nära 3000 människoliv togs vid terrorattentatet den elfte september 2001. Dådet var en krigshandling utan motstycke.Den närmaste jämförelsen är med den japanska attack mot Pearl Harbor som tvingade USA in i andra världskriget.

Precis som då valde USA att besvara angreppet med stor kraft. President George W Bush, som gått till val med det isolationistiska löftet att hålla USA utanför omvärldens konflikter, fick istället gå en betydligt svårare väg.

Annons
X

USA byggde koalitioner och invaderade Afghanistan, där talibanerna skyddade Usama bin Ladin, och Irak, där arabsocialisten Saddam Hussein förmodades kunna hjälpa andra terrorister med massförstörelsevapen. Men att slå ut skurkregimerna var inte nog.

Terroristerna var muslimer, men islam var inte fienden. Kriget kunde bara vinnas genom att medborgarna i den muslimska världen fick samma demokratiska möjligheter att styra sina liv som vi har i Väst. Rätten att välja bort förtryck och friheten att bekämpa fanatism.

Det kan låta banalt, men är det icke. Ståndpunkten att demokratin är universell är världsomvälvande. Den vilar på övertygelsen att individens rätt är okränkbar, och har utmanat alltsedan upplysningen. Sakta har den vunnit mark, men ännu lider en stor del av världen under ofrihet.

Mindre nogräknade stormakter hade nöjt sig med hämnd. George W Bush ville plantera fröet till en demokratisk framtid.

Genomförandet blev allt annat än fläckfritt. Men bilder på skolflickor i Afghanistan och på röstande irakier har skänkt tröst i det krigsföretag som alltför ofta känts utsiktslöst.

Efterträdaren Barack Obamas löften uppfattades som ett brott med Bushs era. Ta hem trupperna, stänga fånglägren. Men även Obama har fått välja den svåra vägen. Ingen av dem ville krig. Men det har varit det enda möjliga. Presidenter må drömma om isolationism, men finner gång på gång att USA:s öde är att sprida den revolutionära idén om frihet.

Jasminupproren i Mellanöstern har visat att hoppet lever. Frihet kommer inifrån, men i trängda lägen, som i Libyen, är det till Obama som upprorsmän har vänt sig för att få understöd. USA är speciellt.

Tio år har gått. Att bin Ladin har kunnat löpa fritt så länge har varit en plåga. Hans organisation har brutits ner, hans medhjälpare har fångats eller dödats, hans dödliga förmåga har snöpts – men han själv har gäckat ödet. Nu kan han inte göra mer ont.

Men det är fel att tro att uppdraget därmed är slutfört. Usama bin Ladin är besegrad. Men arbetet efter terrordådet den elfte september handlar om så mycket mer. Människorna i de muslimska delarna av världen lever fortfarande i hög grad under det mångfasetterade förtryck som håller den militanta islamismen under armarna. Och al-Qaida har antagit en ny skepnad.

En snabb blick på kartan över staden Abbottabad visar hur mycket som återstår att göra. På gångavstånd från den fastighet där bin Ladin har hållit sig gömd ligger Pakistans militärakademi. Där kan man sannolikt inte bo utan beskydd av starka krafter i den pakistanska statsapparaten. Följaktligen berättade USA inget för Pakistan om kommandoräden innan den var över.

Tio långa år, och först nu är Usama bin Ladin borta. De krafter som gjorde honom möjlig finns dock fortfarande kvar. Den arabiska våren visar att idén om fri- och rättigheter lever, men kampen är långt ifrån över.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X