Annons
X
Annons
X

Frågor och svar kring bankunionen

Efter en lång nattmangling kunde EU-ländernas finansministrar, däribland Anders Borg, enas om reglerna rörande en europeisk banktillsyn. SEB:s chefekonom, Robert Bergqvist, tycker det är positivt att Sverige väljer att vänta med att medverka i själva samarbetet. SvD Näringsliv ber chefekonomen reda ut vad frågan handlar om.

Robert Bergqvist är chefekonom på SEB.
Robert Bergqvist är chefekonom på SEB. Foto: SCANPIX

Beslutet, natten mot torsdagen, innebär att EU-länderna är ense om regler för en ny gemensam europeisk banktillsyn med start den 1 mars 2014. Alla accepterar reglerna, men länder utanför eurozonen behöver inte delta.

Vad innebär egentligen bankunionen, Robert Bergqvist?

– Den består egentligen av tre delar. Den första delen är en gemensam tillsyn av större banker i euroland. Den andra handlar om att det ska finnas en gemensam insättningsgaranti – ett kollektivt skydd där andra EU-länder stöttar om det land där en sparares pengar är insatta inte kan stå för sitt åtagande. Tredje delen handlar om en gemensam krislösningsmekanism: vad gör man om exempelvis om en bank går omkull? Det handlar om att skapa klara spelregler. Vad man har tagit beslut om nu är den första, och enklaste delen, kring den gemensamma tillsynen. Andra delar är mer betydligt mer komplexa frågor för staterna att ta ställning till.

Annons
X

Finansminister Anders Borg konstaterade efter förhandlingarna att Sverige kan stödja kompromissen. Vad innebar kompromissen?

– Att man anpassat förslaget efter tyska krav på att bara de större bankerna i eurozonen ska ingå i tillsynen. En annan förändring är att Sverige och andra euroländer inte behöver delta i samarbetet men att de kan göra det, nu eller senare, om de vill det.

Vilka följder skulle ett veto mot avtalet om bankunionen ha fått?

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Framför allt skulle det bekräfta EU:s och euroländernas bristande beslutskraft och att man har stora problem med att komma överens i viktiga frågor. Det tycker jag skulle ha varit den största risken, om det inte nåtts en lösning. Det har funnits en misstro att tillsynsmyndigheter i enskilda länder inte fullföljt och inte haft kompetens nog att bedriva sin egen tillsyn. Med en gemensam tillsyn, under ECB:s paraply, så säkerställer det kvaliteten på tillsynen. Det här är en faktor som kan tillföra trovärdighet till banksystemet.

    Vad innebär det att Sverige står utanför bankunionen - att det är upp till länder utanför eurozonen, däribland Sverige, att medverka om de vill det?

    – Jag tror inte det här får någon speciell påverkan för oss i nuläget. Hade vi haft svaga banker i Sverige hade det uppfattats som ett svaghetstecken att vi står utanför den gemensamma tillsynen. Bankerna här hemma är kapitalstarka. Den översyn som Riksbanken och Finansinspektionen bedriver håller hög kvalitet. Det är ingen som kan ifrågasätta deras arbete. Men om det rått tvivel kring kvaliteten på den svenska tillsynen och bankerna varit svaga – då kunde vi ha fått förtroendeproblem genom att stå utanför. Om så varit fallet skulle det ha kunnat ha lett till ökade upplåningskostnader för bankerna och höga räntor för låntagare i Sverige.

    När kan de båda andra två delarna i bankunionen vara i hamn?

    – För krislösningsmekanismen handlar det om att få någon typ av lösning under de närmaste tolv till 18 månaderna. Vad gäller insättningsgarantin skulle man kunna ta beslut inom tre år i bästa fall. Den kollektiva insättningsgarantin är en komplicerad fråga. Det finns ju ett harmoniserat regelverk i nuläget kring insättningsgarantin. Förändringen handlar om att skapa en kollektiv försäkring för insättare där kollektivet inom EU går in om ett enskilt EU-land inte har finansiella muskler att stå för sitt åtagande genom insättningsgarantin.

    För att återgå till den gemensamma tillsynen av bankerna - varför ställer sig Sverige utanför detta samarbete nu?

    – Min tolkning är att det handlar om två saker. Man vill inte överlämna ansvaret och bestämmanderätten för de svenska bankerna. Man vill också ställa högre krav på svenska banker än vad man får genom den gemensamma tillsynen. Det kan också vara klokt att vänta med att vara med. ECB:s tillsyn är en tuff uppgift och det kan bli en hel del barnsjukdomar i början innan översynen kommer på plats. Det kan vara taktiskt bättre att avvakta ett slag. Den andra stötestenen är en politisk dimension. Allting syftar till att ta oss till den politiska unionen i Europa. Bankunionen är en av fem byggstenar för att skapa den politiska unionen. Om Sverige ansluter sig till bankunionen, utan diskussion och dialog, påbörjar vi en resa mot den politiska unionen. Och det är ett väldigt stort steg. Opinionsmässigt stödjer få svenskar ett eurosamarbete i nuläget, visade ju aktuella opiniionssiffror tidigare i veckan.

    Vilka är de andra fyra byggstenarna för att forma en politisk union?

    – Den monetära unionen, en finanspolitisk union, en ekonomisk-politisk union (samarbete/integrera den ekonomiska politiken i mycket större utsträckning genom att bland annat harmonisera skatter och arbetsmarknadspolitik i Europa) och slutligen, vad jag skulle kalla en demokratiunion. Det handlar om att skapa ett nytt federalt parlament eller federal regering – lite grann en kopia av hur det ser ut i Tyskland med olika delstater och därtill en federal regering.

    Vilka konsekvenser – negativa och positiva – kan det bli för oss att vi inte deltar?

    – Jag ser inga negativa i nuläget så länge det finns en trovärdighet mot vår egen tillsyn genom Finansinspektionen och Riksbanken och så länge bankerna här hemma är stabila.

    Sverige kan, liksom andra EU-länder utanför eurosamarbetet, således senare välja att deltaga i samarbetet. Blir det så?

    –- Absolut. Vi kan komma att vara med om vi mer tydligt kan separera den här frågan om gemensam tillsyn från den politiska dimensionen. Men om det här första steget är ett steg mot en politisk union blir det svårt för Sverige att medverka.

    Annons
    Annons
    X

    Robert Bergqvist är chefekonom på SEB.

    Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X