Annons
X
Annons
X
Sverige
Kommentar

Jonas Gummesson: Frågan måste ställas – kunde terroristen ha stoppats?

Den misstänkte terroristen på Drottninggatan visade IS-sympatier och fanns i Säpos register. När han skulle utvisas valde han i stället att försvinna. Tyvärr går det inte att undvika frågan om huruvida misstag har begåtts, främst från Säkerhetspolisens sida.

(uppdaterad)
Terrordådet i Stockholm
Poliser vid lastbilsdådet i Stockholm på fredagen.
Poliser vid lastbilsdådet i Stockholm på fredagen. Foto: Lars Pehrson

Skälet är enkelt: Säpo är den myndighet som har till uppgift att avvärja hot mot rikets säkerhet. Alldeles särskilt då skydda mot terrorister och andra typer av attentat. Den enskilt svåraste delen i sammanhanget är att spåra upp individer som kan utgöra ett hot.

Om det finns uppgifter om exempelvis en IS-sympatisör från Uzbekistan med utvisningsbeslut hängande över sig, är det Säpo som ska värdera informationen och se till att andra myndigheter får relevanta upplysningar i ärendet.

Efter dådet på fredagen – under kvällen och natten – framkom ingenting om att Säpo kände till 39-åringen sedan tidigare.

Annons
X

Det dröjde i stället till lördagen innan Säpochefen Anders Thornberg offentliggjorde att mannen ”tidigare förekommit i vårt underrättelseflöde” utan att gå in på några detaljer. Ändå gav det en signal om att det också skulle komma en fortsättning. Särskilt när det också visade sig att 39-åringen lagt ut IS-hyllningar på sin Facebooksida.

I den värld av ständig terror vi nu lever i och efter tidigare dåd med uzbekiska förövare är gränsen för skärpt vaksamhet passerad. När utvisnings- och verkställighetsbeslut adderas ökar riskerna påtagligt. Mannen kan ha varit desperat, förvirrad. Det är Säpos ansvar att skydda oss mot just detta.

Säkerhetspolisen är nu inne på sitt tredje år som självständig myndighet.

I några kända fall har tvivel rests kring hur Säpo agerar och hur kommunikationen mellan olika myndigheter fungerar, både avseende 39-åringen och tidigare.

Veckan efter terrordådet i Paris i november 2015 höjde Säpo terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan.

Frågan som nu infinner sig är hur kontakterna mellan myndigheterna fungerat, och om 39-åringen hade kunnat gripas innan det var för sent.

Samtidigt inleddes en landsomfattande jakt på en, som det senare visade sig oskyldig, 22-åring vid ett asylboende i Boliden, där han levde öppet med sitt namn på dörren till lägenheten och fanns i Migrationsverkets register med samma namn som i polisens efterlysning. Hade Säpo tagit reda på det hade mannen kunnat tas in utan vare sig larm eller jakt.

I mars 2016 sköts terroristen Mohamed Belkaid – utpekad som hjärna bakom dåden både i Bryssel och Paris – till döds vid en razzia i Brysselförorten Forest. Belkaid vistades i Sverige, bosatt i Märsta, under flera år utan att Säpo visade något intresse trots att det fanns mer än ett skäl att göra det, till exempel upprepade domar och flera olika identiteter.

På söndagen visade det sig att det fanns ett utvisningsbeslut mot 39-åringen från Migrationsverket som skulle verkställas av polisen. Säpo har ingen formell roll i den processen. Frågan som nu infinner sig är hur kontakterna mellan myndigheterna fungerat, och om 39-åringen hade kunnat gripas innan det var för sent.

Det går inte längre att undvika tanken att terroristen kunde ha stoppats.

Annons

Poliser vid lastbilsdådet i Stockholm på fredagen.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X