Annons
X
Annons
X

FRA-lagen i vägen för jakten på terrorister

Självmordsbombaren i Stockholm använde samma sprängmedel som norske terroristen Anders Behring Breivik. I bägge fallen spanar polisen efter medhjälpare. Men svenska Säpo var handikappat från start eftersom FRA-lagen hindrar signalspaning. Det ger Sverige sämre skydd mot nya attacker, understryks i en varning till regeringen.

(uppdaterad)

Vid terrordådet i Stockholm den 11 december 2010 var allas blickar riktade mot den döde självmordsbombaren på Bryggargatan. Men i den utbrända bombbilen på Olof Palmes gata hade Taimour Abdulwahab lämnat en viktig pusselbit: en dator vid höger framsäte.

– När det hade smällt, då var den stora frågan: finns det medgärningsmän, finns det andra attentatsplaner? När vi beslagtar hans dator, vilket tog lite tid eftersom den var sönderbränd, så hade vi självklart ett behov av att starta signalspaning, säger Säpochefen Anders Danielsson.

Signalspaning är ett sätt att avlyssna dator- och teletrafik för att spåra och röja terrorister och deras nätverk utanför Sveriges gränser. Men Säpo får inte längre be Försvarets radioanstalt, FRA, om hjälp för att spana mot terroristernas utländska kontakter. Det är en effekt av FRA-lagen som trädde i kraft i december 2009. Terrordådet i Stockholm den 11 december 2010 visar vilka effekter lagen har fått:

Annons
X

– Om vi haft de befogenheterna hade vi självklart gått med datorn till FRA. Då hade vi kastat ut ett spaningsnät med inriktning utifrån de teleadresser, intressanta personer i andra länder som finns i datorn, förklarar Anders Danielsson.

Taimour Abdulwahab försökte skydda sig mot signalspaning genom att byta SIM-kort i sin mobil. Han hade ett gemensamt e-postkonto med Nasserdine Menni som är åtalad för medhjälp, en metod som även användes av flygkaparna den 11 september 2001. Signalspaningsmyndigheter i olika länder vet hur de ska överlista sådana knep så att en spaning blir effektiv.

– Signalspaning är viktig för att veta om det fanns fler terrorister i ett nätverk utomlands. I det här fallet hade det dessutom varit frågan om att fastställa om det fanns fler inblandade som fortfarande kan utgöra ett hot mot Sverige eller andra länder, förklarar Ingvar Åkesson, generaldirektör för FRA.

Säpos bedömning är att Taimour Abdulwahab var ensam på plats när han utförde dådet.

– Men vi utreder fortfarande om det fanns medhjälpare, säger Anders Thornberg, Säpos biträdande generaldirektör.

Den 25 oktober varnade cheferna för den Militära underrättelsetjänsten Must, Säpo och FRA regeringen för att Sverige tappar mark i skyddet mot terroristerna. Detta eftersom FRA-lagen inte längre gör det möjligt att sätta in signalspaning mot hotande terrorbrott. FRA:s förmåga ”har börjat utarmas” och Säpos möjligheter att avvärja och skydda samhället mot terrorbrott försämras, skriver de tre myndigheterna i ett dokument som SvD har läst.

En som dagligen märker detta är överstelöjtnant Bertil Höckerdahl. Han leder Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT. Här samlas terrorinformation från Säpo, Must och FRA. Här värderas i största hemlighet, den strategiska hotbilden mot Sverige. Bertil Höckerdahl är allvarligt oroad över att de får reda på allt mindre från FRA.

– Generellt sett ser vi en nedgång i information sedan FRA-lagen infördes. Vi märker klart att Säpo inte får inrikta FRA. Det gör att det kommer mindre precis information till oss i NCT. Även Säpo lider av att de inte får den precisa information som de skulle kunna få från svensk signalspaning.

Efter terrorattacken i Stockholm begärde riksdagens justitie- och försvarsutskott i våras att regeringen skyndsamt skulle ge Säpo och Rikskriminalen möjlighet att inrikta FRA:s spaning. Men regeringen har ännu inte agerat, trots att förra årets terrorattack hade kunnat få förödande konsekvenser.

Det framgick när Säkerhetspolisen och åklagare Agnetha Hilding Qvarnström i går berättade om Taimour Abdulwahabs sista dygn i livet. De bomber som han hade med sig vittnade ”om en hög ambition”, för att citera Säpochefen.

SvD kan nu avslöja att bomberna i Stockholm innehöll samma sprängämne som Anders Behring Breiviks i Oslo den 22 juli: ammoniumnitrat, ett gödselmedel.

– Men Breivik hade mer sprängämne och byggde bättre bomber, säger Henric Östmark, forskningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Han har för polisens räkning provsprängt en tryckkokarbomb liknande de tre som Abdulwahab tog med till Stockholm. Det som kan ha räddat de tilltänkta offren, julshoppande människor på Drottninggatan, var enligt Östmark att Abdulwahabs bomber hade bristfälliga tändmekanismer.

28-åringens bil på Olof Palmes gata var utrustad på nästan samma sätt som den Nissan Pathfinder som användes vid det misslyckade bilbombsattentatet vid Times Square i New York den 1 maj 2010. I bägge fanns bensin, gasoltuber och tryckkokarbomb med ammoniumnitrat.

Amerikanska FBI har till SvD:s källor bedömt att bomberna i Stockholm skulle kunna ha krävt 30–40 människoliv. Enligt Henric Östmark hade Abdulwahabs bilbomb troligen inte krävt några dödsoffer, däremot skadade. Men bomberna som han bar på och som vägde hela 13 kilo hade kunnat kräva många människoliv.

– Om bomberna på kroppen hade detonerat på en gång uppskattar jag att maximalt tio-femton personer dödats och lika många till sårats, säger Henric Östmark.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X