Annons

Björn Axel Johansson:Fotografins kvinnor ­stiger fram i ljuset

En kvinna bakom ateljékameran var en vanlig syn för många generationer svenskar – på en del orter dominerade kvinnor rentav branschen. Trots det har de haft en undanskymd plats i den fotografiska historien. Nu ökar dock intresset för deras livsöden och en dold fotohistoria blir synlig.

Under strecket
Publicerad

Fotoateljén vid Ronneby brunn i Blekinge drevs vid sekelskiftet 1900 av enbart kvinnor. Den enkla fotofilialen var anpassad till arbete i dagsljus utan tillgång till elektricitet.

Foto: Blekinge museum

Arbetsutrymmet i en ateljé omkring år 1900.

Foto: Blekinge museum

Annons i priskurant från fotogrossisten Hugo Svensson i Göteborg 1913.  

Fotoateljén vid Ronneby brunn i Blekinge drevs vid sekelskiftet 1900 av enbart kvinnor. Den enkla fotofilialen var anpassad till arbete i dagsljus utan tillgång till elektricitet.

Foto: Blekinge museum
Fotoateljén vid Ronneby brunn i Blekinge drevs vid sekelskiftet 1900 av enbart kvinnor. Den enkla fotofilialen var anpassad till arbete i dagsljus utan tillgång till elektricitet.
Fotoateljén vid Ronneby brunn i Blekinge drevs vid sekelskiftet 1900 av enbart kvinnor. Den enkla fotofilialen var anpassad till arbete i dagsljus utan tillgång till elektricitet. Foto: Blekinge museum

Ingen vet egentligen hur många fotografer som har varit verksamma sedan introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige. Mörkertalet är stort. I den traditionella fotohistorien har framför allt tongivande manliga fotografer uppmärksammats. De har varit framgångsrika i olika sammanhang och då gärna i de större städerna. Männen har också dominerat de föreningar och organisationer som företrätt yrkeskåren.

Annons
Annons
Annons