Annons

Merete Mazzarella:Förutspådde Shelley vår tids katastrofer?

Mary Shelley (1797–1851), avporträtterad av konstnären Samuel John, 1831.
Mary Shelley (1797–1851), avporträtterad av konstnären Samuel John, 1831. Foto: TT

Mary Shelley blev berömd för sin roman om Frankensteins monster. Mindre känd är framtidsromanen ”Den sista människan” som hon skrev några år senare. Där skildras en apokalyptisk värld, hemsökt av naturkatastrofer och sjukdomar, som på ett skrämmande sätt påminner om vår egen.

Under strecket
Publicerad

Egentligen är romanen alldeles omöjlig, den är svulstig, styltig, patetisk och alldeles för lång. När den utkom 1826 var kritiken också mycket riktigt hård, en tidning kallade den ”en vämjelig repetition av hemskheter”, en annan ”ett genomtänkt stycke dyster dårskap; dålig att läsa, än sämre att skriva”. För en läsare av i dag är den ändå fascinerande och berörande och framförallt rykande aktuell.

”Den sista människan” är skriven av Mary Shelley, i första hand känd som författare till ”Frankenstein” som hade utkommit sju år tidigare. Den utspelas från år 2070 och framåt i ett England som blivit republik med en folkvald riksföreståndare, medan den siste av kungaätten – nu greve av Windsor – är centralgestalt i en krets av unga idealister som med hjälp av teknologiska framsteg vill göra om landet till ett jämlikt paradis. Tungt kroppsarbete ska avskaffas, sjukdom utrotas, jordens grödor växa av sig själva, människor kunna förflytta sig från plats till plats med lekande lätthet.

Annons
Annons
Annons