Annons

Förtroendekriser dyra för bolagen och samhället

Under strecket
Publicerad

Förtroendekriser kostar. Den insikten har nu börjat tas på allvar även här i Sverige. Efter att i åratal ha förlitat sig till branschens självreglering har biträdande finansminister Gunnar Lund tillsatt en utredning som nästa sommar skall föreslå skärpta åtgärder mot och straff för insiderbrott. Lagar och regler skall samordnas i hela EU. Och Finansinspektionens nya chef, Ingrid Bonde, genomför en svepande omorganisation av myndigheten för att vässa kampen mot finansbrotten. Samtidigt har - en händelse som ser ut som en tanke - en av näringslivs-Sveriges mäktigaste och diskretaste aktörer hamnat i blåsväder. Johan Björkman hörs av ekopolisen om insiderbrott.

Rätt eller fel, rättvist eller orättvist mot Johan Björkman. Det får framtiden utvisa. Men även mediestormar av det här slaget kan ha sitt pris. Inte bara för inblandade personer och företag, utan i värsta fall för hela samhällsekonomin. Det har, inte minst, de senaste årens erfarenheter från USA visat. 2002 blev ett skandalernas år på Wall Street som fortfarande kastar långa skuggor över hela ekonomin. Enron, Global Crossing, Tyco, WorldCom - ett pärlband av storföretag som ägnat sig åt bokföringsfiffel, bedrägerier och insideraffärer i en hisnande skala. Och som kronan på verket kom insideråtalet mot tv-kändisen Martha Stewart - en amerikansk ”super-Tina” som skapat ett litet företagsimperium som tipsar om god mat och trivsam heminredning. Helyllet som förslagen ekonomisk brottsling, alltså. Skandalerna har resulterat i en förtroendekris som fått hela företags-Amerika i gungning. Och det kan avläsas i BNP-statistiken. Konsumenterna shoppar som förr. Det håller konjunkturen i gång något så när. Men företagen är räddhågsna. Få vågar stick ut hakan och nysatsa. De flesta tar det säkra före det osäkra och trimmar i stället kostnaderna ett varv till. Och företagsaffärerna är fortfarande få.

Annons
Annons
Annons