Annons
X
Annons
X

Försvarsexpert: Räkna med mer krav på USA:s allierade

Vad kan Europa förvänta sig av en kommande president Trump? Först och främst ett mycket tydligare tryck på att lägga mer pengar på försvarsbudgetarna för Natos allierade, och det gäller även Sverige, skriver professor Jan Hallenberg.

Donald Trump har i valrörelsen sagt att fler länder i Nato måste lägga mer pengar på försvarsbudgetarna om de ska kunna räkna med amerikanskt stöd.

Donald Trump har i valrörelsen sagt att fler länder i Nato måste lägga mer pengar på försvarsbudgetarna om de ska kunna räkna med amerikanskt stöd. Foto: Yvonne Åsell, Alex Brandon/AP

DEBATT | USA-VALET

Ännu allvarligare för Europas säkerhet är om president Trump skulle göra upp om Europas ­säkerhet med president Putin ovanför huvudet på de europeiska Nato-allierade.

Presidentvalet i USA är nu avgjort. Även om utgången av valet var oväntad för de flesta i Sverige och Europa måste vi anpassa oss till valutgången i ett demokratiskt val. En viktig fråga för Sverige avser USA:s fortsatta säkerhetspolitiska engagemang för Europa särskilt vad gäller Nato.

Den inkommande presidenten har ifrågasatt USA:s engagemang i Nato. Ett uppmärksammat tillfälle då han uttalade sig om detta var i The New York Times i juli 2016. Trump ifrågasatte om USA bör fortsatta att garantera allierades säkerhet om dessa inte har ”properly reimbursed [USA] for the tremendous cost of our military protecting other countries”. Trump fick också frågan om vad som specifikt gäller för de Nato-allierade. Skulle ett USA med Trump som president komma till deras hjälp militärt? I sina svar garanterade han hjälp till dem som uppfyller sina åtaganden – spenderar 2 procent av bruttonationalprodukten på försvaret – medan han inte ger någon garanti till de länder som inte når upp denna nivå. I nuläget är det bara fyra Nato-medlemmar, utöver USA, som spenderar så mycket på försvaret.

Annons
X

Frågan är hur vi skall tolka detta. Denna fråga har flera dimensioner. Den första gäller presidentens förmåga att verkligen driva igenom den politik han vill att USA skall föra. Om Trump fullföljer med att tala som tidigare om de Nato-allierade har han sänt en tydlig signal till dem att USA förväntar sig ökade försvarsbudgetar om dessa länder vill att USA skall komma till deras hjälp i en kris. Den verbala politiken måste sedan åtföljas av andra politiska åtgärder för att den skall bli riktigt verkningsfull.

Det politiska maskineriet i USA – försvarsdepartement, ­utrikesdepartement, det nationella säkerhetsrådet i Vita huset – är svårt och tungrott att styra. Stats­vetenskaplig forskning visar att särskilt när det är frågan om förändringar av policyn är det nödvändigt att presidenten själv följer upp saken i fråga för att han skall bli framgångsrik. Det finns nästan ­ingenting som talar för att Donald Trump, en icke-­politiker med vana att blott styra sina egna företag, har vare sig de insikter eller den politiska uthållighet som kommer att krävas för att han verkligen kraftfullt skall kunna driva sin nya handlingslinje vad gäller Nato.

För det andra så finns aspekten ”byråkratisk ­politik”. Forskning visar hur de stora säkerhetspolitiska byråkratierna i USA lever sitt eget liv och ofta driver en politik som går på tvärs med den som presidenten i sina tal sagt att han skall främja. I både försvarsdepartementet, i utrikesdepartementet och i det nationella säkerhetsrådet finns det starka förespråkare för att USA skall hålla fast vid sin grundlinje vad gäller åtagandet om att komma till de Nato-­allierades hjälp.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    President Trump kommer att byta ut många befattningshavare på de högre nivåerna i alla tre organen, men särskilt i försvars- och utrikesministerierna kommer många befattningshavare som stödjer den traditionella USA-policyn gentemot Nato att finns kvar. President Trump kommer alltså att möta en byråkrati som både är synnerligen svårstyrd och som i vissa fall också kommer att direkt motverka presidentens politik.

    En tredje faktor i sammanhanget är av en annan karaktär. Den gäller den avvägning som president Trump kommer att göra mellan en politik som stöder de Nato-allierade, å ena sidan, med en politik som går ut på söka förbättra USA:s relationer med Ryssland, å den andra. De Nato-allierades mardröm, och detta gäller särskilt de baltiska Nato-länderna plus Polen, är att president Trump skulle vara villig att göra upp med president Putin om ­europeiska säkerhetsfrågor utan att först ha konsulterat de Nato-allierade. Det förefaller klart att Trump tänker sig att försöka förbättra USA:s förbindelser med Ryssland. Ett av hans mål är att komma överens om en gemensam strategi för att ­bekämpa IS i Syrien och Irak. Trump har som svar på en fråga från en journalist sagt att han som president skulle överväga att erkänna Rysslands ockupation av Krim och att avskaffa sanktionerna mot Moskva. Sådana åtgärder skulle många Nato-allierade betrakta som närmast en katastrof.

    Vilken blir då den sammanvägda bedömningen av vad de Nato-allierade i Europa kan förvänta sig av en kommande president Trump? Den tydligaste förändringen mot tidigare politik från Washington är att trycket på de europeiska Nato-allierade att öka sina försvarsbudgetar mot 2 procent av BNP kommer att öka mycket kraftigt. Länder som nära samarbetar med Nato – som Sverige och Finland – kommer också att utsättas för ett liknande tryck. Även om Sverige och Finland inte garanteras någon militär hjälp av Nato så länge de inte är medlemmar i försvarsalliansen är det rimligt att anta att USA, för att fortsätta det nära försvarspolitiska sam­arbete som utvecklats mellan Washington, å ena sidan, och Stockholm och Helsingfors, å den andra, kommer att kräva att också våra nordiska länder ökar sina försvarsåtaganden.

    Ännu allvarligare för Europas säkerhet är om president Trump skulle göra upp om Europas säkerhet med president Putin ovanför huvudet på de europeiska Nato-allierade. Denna fråga är svår att svara på. Här möts en president Trumps önskan att få bättre förbindelser med Moskva och den traditionella republikanska utrikespolitiken som varit mycket hård mot Ryssland. Min gissning är att inriktningen på denna politik kommer att avgöras först efter en strid mellan olika krafter inom Trumpadministrationen. Om presidenten väljer att göra upp med Putin utan att konsultera de Nato-allierade, då kommer Nato som organisation att komma
    i en allvarlig kris.

    Jan Hallenberg

    senior professor i statsvetenskap, Försvarshögskolan och senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet

    Jan Hallenberg Foto: Rickard Kilström

    Annons

    Donald Trump har i valrörelsen sagt att fler länder i Nato måste lägga mer pengar på försvarsbudgetarna om de ska kunna räkna med amerikanskt stöd.

    Foto: Yvonne Åsell, Alex Brandon/AP Bild 1 av 2

    Jan Hallenberg

    Foto: Rickard Kilström Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X