Annons

Ellinor Skagegård:Först nu får ­Schumann visa vad hon går för

Clara Schumann (1819–1896).
Clara Schumann (1819–1896).

Vännen Johannes Brahms och maken Robert Schumann ”lånade” gärna från hennes kompositioner, och hennes inflytande över det sena 1800-talets musik är obestridligt. Men först 200 år efter hennes födsel tycks tiden vara mogen för pianovirtuosen Clara Schumanns genombrott även som tonsättare.

Publicerad

Den dresserade mönstereleven, virtuosen, kompositörshustrun, musan. Som femåring kunde hon inte formulera en hel mening. Som 13-åring började hon komponera en pianokonsert som framförs än idag. Hon födde åtta barn men var samtidigt en av Europas mest framgångsrika och aktiva konsertpianister. I historieskrivningen har Clara Schumann ofta försvunnit in i skuggan av de tre männen i hennes liv: fadern, maken Robert Schumann och vännen Johannes Brahms. Också idag framstår musikhistoriens kanske mest kända kvinnliga tonsättare som något av en gåta. 

Claras föräldrar hette Friedrich och Marianne Wieck, bosatta i Leipzig. Han var en skicklig och driven pianolärare, hon sångerska och pianist. Vanligtvis lade professionella kvinnor ned sin musikkarriär sedan de gift sig, men Friedrich krävde en artist och lärare såväl som en fru och mor. Under deras sju år som gifta födde Marianne fem barn, uppträdde professionellt under sin mans övervakande och tog sig an hans mer avancerade pianoelever. 

Annons
Annons
Annons