Annons

”Försörjningskrav slår mot utlandssvenskar”

Foto: Anders Good/TT

Utformningen av försörjningskravet leder till att utlandssvenskars familjer i vissa fall tvingas sära på sig under långa perioder för att flytta till Sverige. Det skriver Daniel Drugge, universitetslektor i statskunskap.

Under strecket
Publicerad

Försörjningskravet vid anhöriginvandring måste utformas med hänsyn till utlandssvenskars situation. Att ställa krav på att svenska medborgare som bor utanför EU/ESS-området och som vill flytta tillbaka till Sverige med sin familj ska ha bostad och inkomster i Sverige innan deras utländska maka, make eller sambo kan få uppehållstillstånd är orimligt, tvingar familjer att sära på sig under väldigt långa perioder, och är inte rationellt kopplat till det angivna målet med de skärpta reglerna för anhöriginvandring – det vill säga att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige.

De skärpta reglerna för anhöriginvandring som drevs igenom 2016 har debatterats flitigt. Kritik har bland annat riktats mot hur lagen påverkar nyanländas levnadssituation och möjlighet att återförenas med nära familjemedlemmar. Mindre uppmärksammat är att lagen också fört med sig svåra konsekvenser för svenska medborgare som bor utanför EU/ESS-området, vill flytta tillbaka till Sverige, och har en maka, make eller sambo som inte är medborgare i ett EU/ESS-land. Med tanke på att det nu finns förslag på att göra det stränga försörjningskravet vid anhöriginvandring permanent är det viktigt att förstå dessa.

Annons
Annons
Annons