Annons
X
Annons
X

”Förslaget om mediestöd missar målet”

Om kritisk granskning av makten och uthållig kvalitativ nyhetsrapportering ska vara viktigt för att få mediestöd – då måste det också stå så i lagen. Det skriver Karin Stigbrand, Helena Danielsson och Agneta Sommansson inför att remissvaren inom kort ska vara inlämnade.

Medieutredningen
Vår uppfattning är att mediestödet ska hanteras som ett kulturstöd där journalistiken är det viktiga, skriver artikelförfattarna.
Vår uppfattning är att mediestödet ska hanteras som ett kulturstöd där journalistiken är det viktiga, skriver artikelförfattarna. Foto: Margareta Gustafsson Kubista / TT

DEBATT | MEDIERNA

Aldrig har väl de ansvarstagande medierna haft en mer central roll att spela än just i denna tid, skriver Anette Novak i förordet till Medieutredningens forskningsantologi. Som motvikt mot faktaresistens, populism, desinformation och propaganda. Och som folkbildare, då alla behöver behärska det som förr var mediernas branschkompetens. Det är bara att hålla med.

Det märkliga är att utredningens gedigna underlag inte fått genomslag i de konkreta förslag som lagts fram. De omfattar ett nytt mediestöd, en ersättning för det gamla presstödet. En ny nämnd som ska fördela pengarna och en ny instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.

Mediestödet ska delas av fler aktörer och fördelas av branschen – är det tänkt. Kostnaden för år 2020 är beräknad till 732 miljoner kronor. Just nu funderar en rad remissinstanser på sina yttranden till departementet. Senast den 20 mars ska de vara inne.

Annons
X

Ska enskilda nyhetsmedier fördela stöd till varandra? Är idén ett branschstöd med så liten styrning som möjligt från statens sida? Eller visar den omfångsrika utredningen att mediestödet snarast ska tolkas som ett kulturstöd – med klara krav på mottagarna?

Vår uppfattning är att mediestödet ska hanteras som ett kulturstöd. Ett stöd till branschen – men inte vilket som helst. Journalistiken är det viktiga. Journalistiken – och demokratin – ska stärkas. Då duger det inte med ett lagförslag som kan tolkas på olika sätt. Preciseringar är nödvändiga.

Om kritisk granskning av makten och uthållig kvalitativ nyhetsrapportering ska vara viktigt för att få mediestöd, då ska det stå i lagen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Detsamma gäller minoriteternas rättigheter i medieutbudet. De behöver formuleras i lagtexten för att få betydelse.

    Det gäller även förhoppningen om en nationell kraftsamling för medie- och informationskunnighet. Utan förankring i lagen blir det ingenting. Det vet vi.

    Branschen kan förväntas protestera mot preciserade krav som en form av otillbörlig styrning. Men alla med erfarenhet av kulturstöd vet att statliga pengar har just den egenskapen. Alla kulturtidskrifter får inte lika mycket stöd. Legitimitet i systemet förutsätter kvalitetsbedömning. De nyhetsmedier som vill klara sig på egen hand är fria att göra det.

    Som villkor för stöd bör skrivas in att principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet skall prägla verksamheten. Likaså att det allmänna nyhetsmediet ska vara anslutet till ett medieetiskt system.

    En förutsättning för stöd bör vidare vara ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll, som utgör minst 40 procent av helheten. Utredningens förslag om 20 procent är för lite för att göra skillnad.

    Hur ska då en ansökan om att utveckla fördjupande journalistik bedömas? Det naturliga, som vi ser det, är att ta del av vad som gjorts tidigare inom redaktionen. Fagra löften om framtiden säger inte mycket. Det gör däremot historien.

    Detsamma gäller om man ska bedöma ett försök att skapa mångfald i innehållet och bland redaktionella medarbetare. Då behöver man se vad som gjorts hittills. Förstå hur ledningen utvärderat sina insatser och hur man inom redaktionen tänkt gå vidare.

    Medieanvändarnas avgörande betydelse för den framtida utvecklingen är ett återkommande tema i utredningen. Många bidrag efterlyser åtgärder för att främja medie- och informationskunnighet (MIK). Branschen kan, som vi ser det, inte ta huvudansvaret. Men branschen kan, om en kommande lag kräver det, samarbeta med bibliotek, skola och folkbildning om satsningar inom området.

    Nyhetsmedierna behövs i projekt som syftar till att lära barn och unga att följa nyhetsflödet, navigera i medieutbudet och medverka i den journalistiska bevakningen av sin närmiljö.

    I diskussionen om MIK finns en spänning mellan i huvudsak två läger. De som betonar den tekniska kompetensen och de som knyter området till frågor om demokrati, makt och kultur. Lagförslaget om mediestöd erbjuder ett lysande tillfälle att överbrygga klyftan. Satsningar på MIK kan knytas till projekt om demokrati och civilsamhälle. Den internationella definition av MIK som UNESCO etablerat, som redovisas i utredningen, håller fint som grund.

    Utredningen föreslår att Mediestödsnämnden, utöver en ordförande och vice ordförande med domarerfarenhet, ska bestå av ”högst nio ledamöter utsedda av organisationer som företräder publicister, journalister och medieföretag”. Ett märkligt snävt urval. Dessutom oklart om ledamöterna ska representera sina respektive företag eller delta i nämnden på personligt mandat. Möjligheten till självständiga bedömningar bör skrivas in i instruktionen.

    Vi förordar dessutom att nämnden breddas så att olika perspektiv kan balansera varandra. Chansen ökar med fem ledamöter från organisationer som företräder publicister, journalister och medieföretag och lika många, fem från civilsamhället. Nominerade av organisationer som företräder bibliotek, skola och folkbildning. Samtliga på personligt mandat.

    Att Mediestödsnämnden föreslås bli en del av Myndigheten för press, radio och tv är utmärkt. Myndigheten kommer därmed att stärka sin profil som kulturmyndighet.

    Dags att sätta ner foten. Mediepolitik kräver mod. ”Jag önskar att Sverige ska våga”, skriver Anette Novak i slutbetänkandet – SOU 2016:80. Vi instämmer. Förslaget om ett nytt mediestöd behöver förtydligas om de demokratiska traditioner vi utvecklat i Sverige ska överleva.

    Karin Stigbrand

    fil.dr, lektor i journalistik 2000-2014

    Helena Danielsson

    fil.dr, lektor i bild 2006-2014

    Agneta Sommansson

    bibliotekarie, chef för pedagogiska utvecklingsfrågor, Sveriges Utbildningsradio 2001-2012

    Fotnot: Se vidare vårt yttrande på regeringens hemsida - SOU 2016:80

    Annons
    Annons
    X

    Vår uppfattning är att mediestödet ska hanteras som ett kulturstöd där journalistiken är det viktiga, skriver artikelförfattarna.

    Foto: Margareta Gustafsson Kubista / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X