Annons
X
Annons
X

Så ska regeringen få bukt med snabblånen

Regeringen vill få bukt med problemen kopplade till de dyra snabblånen. Kostnadstak och räntetak är några av de åtgärder som en statlig utredning nu föreslår.

Av TT
[object Object]
Utredaren Johan Löfstrand lämnar över sin utredning "Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter", som exempelvis snabblån, till regeringen i dag. Foto: Pontus Lundahl/TT

De som tar ett snabblån är många gånger de människor som inte får ett annat lån. Och den effektiva räntan på de lånen kan vara skyhög.

– Det är ett växande problem. Bara förra året hade vi över 60 000 betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten som just relaterade till den här typen av snabblån, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TT.

Regeringens utredare, riksdagsledamoten Johan Löfstrand (S), har lämnat en rad åtgärder för att stärka konsumentskyddet.

Annons
X

– Situationen i dag är problematisk, säger han.

Nu föreslås bland annat ett räntetak och ett kostnadstak. Räntetaket begränsar krediträntan och dröjsmålsränta till 40 procent. Kostnadstaket innebär att en konsument aldrig ska kunna bli skyldig att betala mer än 100 procent av lånebeloppet i kostnader för lånet.

– Det hoppas jag får en dämpande effekt på kreditgivningen och att vi kommer se färre högriskkonsumenter som får krediter, säger Löfstrand.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Fler och fler fastnar i en lånefälla som man inte kan ta sig ur många gånger med mindre än att staten får gripa in genom skuldsanering i slutänden. Det här är ett sätt att förebygga, säger Morgan Johansson.

    Det föreslås även att kreditprövningen skärps och att marginalerna ska bli större för låntagarna när en kredit beviljas.

    – Det är väldigt snäva marginaler i dag när man beviljar lån. Vi tror att det får effekt och att man kommer att bli lite mer restriktiv i utlåningen, säger Löfstrand.

    Men det är inte ovanligt att människor har snabblån hos flera olika institut. Bolagen kan dela med sig av information till varandra, men det är inget krav. Enligt Jonas Löfstrand hade utredningen varken resurser eller tid att analysera den frågan.

    – Men vi konstaterar att skulle man få en väl fungerande kreditupplysning där man delade information skulle det lösa väldigt många av de problem som finns på marknaden, säger han.

    Magnus Sjögren är ordförande i Svenska Konsumentkreditföretagen, branschförening för företag som erbjuder korta lån. Han pekar på lagändringarna från sommaren 2014 om licenskrav för alla aktörer och tycker att det hade varit bra om de hade hunnit sätta sig så att effekterna syns innan nya ändringar kommer.

    Sjögren säger också att utredaren hade kunnat titta också på andra delar av kreditgivningen, som exempelvis fakturakrediter och kreditköp.

    – I grunden är vi positiva till att man ser över hela konsumentkreditgivningen, men det är synd att man stannat vid att titta på enbart snabblånemarknaden.

    Förslagen ska gå ut på remiss. Tanken är att åtgärderna ska börja gälla från den 1 juli 2018.

    Annons

    Utredaren Johan Löfstrand lämnar över sin utredning "Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter", som exempelvis snabblån, till regeringen i dag.

    Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X