Forskaren: Det händer i hjärnan när vi läser

Lättläst litteratur ökar och samhället blir bättre på att upptäcka läs- och skrivsvårigheter – men olika problem kräver olika typer av lättläst. Det menar hjärn- och språkforskaren Julia Uddén.

Överblicka
ämnet: Lättläst litteratur
Att ha kunskap om språkutvecklingen, och vilka problem som kan finnas, är viktigt för alla som arbetar med barn och ungas lärande – men också när man ska välja lättläst litteratur.
Att ha kunskap om språkutvecklingen, och vilka problem som kan finnas, är viktigt för alla som arbetar med barn och ungas lärande – men också när man ska välja lättläst litteratur. Foto: Svenska Dagbladet

Redan under de första levnadsåren möter vi text i olika former, utan att vi tänker på det. Men att lära sig att läsa och förstå det skrivna ordet är ett successivt arbete som kan se väldigt olika ut beroende på hur din hjärna är uppbyggd.

En som har valt att koppla ihop hjärn- och språkforskning är Julia Uddén, som bland annat har en doktorstitel i kognitiv neurovetenskap från Karolinska universitetet. Just nu forskar hon om tonåringars kommunikation vid Stockholms universitet, i synnerhet vad som gör vissa bättre än andra på att förstå inlindad kommunikation.

Forskning som kan vara användbar även när det kommer till läsning och läsförståelse.

Specifik språkstörning är en diagnos som det inte talas lika mycket om som dyslexi, trots att den är nästan lika vanlig i Sverige.

Vad händer i hjärnan när vi läser?

– Det finns två läsvägar i hjärnan, två motorvägar kan man säga, som bearbetar olika typer av information vid läsning. Den ena motorvägen sysslar med det man kan kalla avkodning, det första steget när man lär sig läsa, att koppla ihop språkljuden med symbolerna. Den är den vägen som arbetar när barnen ljudar sig fram till en ordform: "D-A-L-I-A, dalia! Vad är det?"

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Sedan har vi den andra vägen, där man ska förstå och ge orden mening. Om barnet läser att "Dalia" är en typ av blomma och ser en bild på den, då är det den andra läsvägen som jobbar.

    Vad händer när vi inte förstår det vi läser – på grund av dyslexi eller att språket inte är anpassat efter läsaren?

    – När man gör hjärnforskning på personer med dyslexi ser man att det ofta finns färre kopplingar i den första språkvägen, den som avkodar språket. Om man jämför med en motorväg har en dyslektiker ett mindre antal filer i motorvägen, medan en expertläsare redan från början har en mångfilig motorväg och därför kan transportera mer information på kort tid.

    Hur kan lättlästa böcker hjälpa personer med lässvårigheter?

    – En viktigt poäng är att det finns olika typer av lättläst, anpassat efter vilken typ av problem man har. Har man dyslexi kanske man behöver böcker där man använder många vanliga ord och har ett transparent språk, där orden låter ungefär som de skrivs. Är det för många komplicerade ord, som låneordet "yacht" för lyxbåtar, blir det extra svårt för många personer med dyslexi.

    Om man inte har dyslexi men ändå har svårt att förstå det man läser, vad beror det på?

    – Det finns de med så kallad "specifik språkstörning", vilket drabbar förståelsen av både talat och skrivet språk. Specifik språkstörning är en diagnos som det inte talas lika mycket om som dyslexi, trots att den är nästan lika vanlig i Sverige. Språkets utveckling är försenat, både när barnet själv ska prata och när det ska förstå andra, och så är läsförståelsen påverkad.

    Varför vissa tonåringar är bättre på att förstå inlindad kommunikation, medan andra reagerar bättre på rak kommunikation, det ska hjärnforskaren Julia Uddén ta reda på i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet. Foto: Pressbild

    På vilket sätt är den "specifik"?

    – Den kallas specifik för att det inte samtidigt finns problem med andra kognitiva förmågor. Det är alltså ingen generell inlärningssvårighet eller utvecklingsstörning, eftersom de med specifik språkstörning har normal intelligens, minnesförmåga och så vidare.

    – Sen finns det ytterligare en stor grupp barn som i något stadium kan läsa högt från en bok och säga vartenda ord rätt men ändå inte förstå det de läser. Det är vanligt och lätt att missa i skolan, där man kanske för snabbt drar slutsatsen "nu kan det här barnet läsa". Det är normalt och behöver ingen diagnos.

    – Både de här barnen och de med speciell språkstörning kan använda sig av lättläst med enkel grammatik och logik, där texten inte ställer för höga krav på förförståelsen.

    Mycket litteratur kräver att man ska kunna "läsa mellan raderna", för vilka kan det vara ett problem?

    – Vid autism till exempel kan man ha svårigheter med det utan att ha några problem med avkodning och läsförståelse. Då kan man behöva lättläst där det är tydligt vad personerna i berättelsen vill och varför. Den här typen av lättläst är vad jag vet mycket ovanlig idag men jag skulle vilja bidra till att sätta det här behovet på kartan.

    Att ha kunskap om språkutvecklingen, och vilka problem som kan finnas, är viktigt för alla som arbetar med barn och ungas lärande – men också när man ska välja lättläst litteratur.

    Foto: Svenska Dagbladet Bild 1 av 2

    Varför vissa tonåringar är bättre på att förstå inlindad kommunikation, medan andra reagerar bättre på rak kommunikation, det ska hjärnforskaren Julia Uddén ta reda på i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet.

    Foto: Pressbild Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X