Annons
X
Annons
X

Bosniers integration sticker ut – gåta för forskare

Trots lågkonjunktur och trög start har flyktingarna från Bosnien-Hercegovina lyckats bäst på arbetsmarknaden jämfört med andra flyktinggrupper. Men nyckeln till bosniernas lyckade integration är fortfarande en gåta för ekonomiforskarna.

Svenskt flykting­mottagande
Bild från 2001 från en manifestation utanför riksdagshuset i Stockholm mot avvisningen av tusentals personer till Bosnien och Kosovo.
Bild från 2001 från en manifestation utanför riksdagshuset i Stockholm mot avvisningen av tusentals personer till Bosnien och Kosovo. Foto: Mark Earthy/TT

Bosnierna lyfts ofta fram som ett mönsterexempel när det gäller flyktingarnas integration på den svenska arbetsmarknaden. Enligt en färsk studie som Jan Ekberg, ekonomiprofessor vid Linnéuniversitetet, publicerar i tidskriften Ekonomisk debatt på onsdag, hade bosnierna 2013 en väsentligt högre sysselsättning än övriga utrikesfödda i åldersgruppen 20–59 år.

I åldersklassen 20–24 år var man nästan i samma nivå som inrikesfödda. Personerna som 2013 var mellan 25 och 29 år hade till och med något högre sysselsättningsgrad än inrikes födda.

Jan Ekberg har följt den bosniska flyktinggruppens integration på arbetsmarknaden under en lång tid. Cirka 50 000 personer som flytt Balkankriget fick uppehållstillstånd i Sverige 1993/1994.

Annons
X

Det som också sticker ut är att kvinnor som kommit från Bosnien i dag har en mycket högre sysselsättningsgrad än kvinnor i andra flyktinggrupper.

Ekberg lyfter fram att detta var under en djup lågkonjunktur och att många bosnier hamnade i områden där arbetsmarknadsläget var svagt.

– Man kan identifiera två inflyttningsområden för bosnierna efter att de fått uppehållstillstånd. Det ena är Göteborg och Malmö. Det andra är i västra Småland, det är orter som Gnosjö och Vaggeryd, säger Jan Ekberg.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Inflyttningen till storstäderna berodde enligt honom förmodligen på att man ville ha kontakt med sina landsmän som redan bodde där. Sedan tidigare fanns en stor grupp invandrare från Jugoslavien i Göteborg och Malmö.

    De som flyttade till Småland var framförallt på jakt efter jobb, tror Jan Ekberg.

    Ekbergs forskning visar att bosnier fick en trög start på arbetsmarknaden. Sysselsättningen var mycket låg de första åren, endast 24 procent av personerna som tillhörde gruppen hade jobb cirka fyra år efter att de fått uppehållstillstånd.

    Men de regionala skillnaderna var enorma. I Gnosjö, Vaggeryd, Gislaved och Värnamo hade 77 procent av männen och 52 procent av kvinnorna ett arbete 2013. Motsvarande siffror för Malmö var 14 respektive 9 procent.

    Trots att andra flyktinggrupper som kommit senare hade ett bättre konjunkturläge så har det inte gått lika bra som för bosnierna.

    Jan Ekbergs studie visar att sysselsättningen i den aktuella flyktinggruppen började öka under 00-talet, även i områden med svag arbetsmarknad.

    – Det är förvånande med en sådan förbättring efter en lång tid av arbetslöshet. Det som också sticker ut är att kvinnor som kommit från Bosnien i dag har en mycket högre sysselsättningsgrad än kvinnor i andra flyktinggrupper, säger Jan Ekberg.

    Ekberg efterlyser fler fördjupade studier för att kunna fastställa orsaker till den framgångsrika integrationen av de bosniska flyktingarna. Han tror att det skulle vara värdefull kunskap för utformningen av framtida integrationspolitik.

    – Trots att andra flyktinggrupper som kommit senare hade ett bättre konjunkturläge så har det inte gått lika bra som för bosnierna, konstaterar Jan Ekberg.

    Enligt honom kan det bland annat handla om att omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser riktades mot den bosniska gruppen.

    – Det som också kan spela roll är att det handlar om en europeisk grupp och att risken för diskriminering är mindre. Dessutom är det så att skolsystemet i före detta Jugoslavien var mer lik den svenska, förklarar Jan Ekberg.

    Annons

    Bild från 2001 från en manifestation utanför riksdagshuset i Stockholm mot avvisningen av tusentals personer till Bosnien och Kosovo.

    Foto: Mark Earthy/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X