Annons

Forskare: Varför alls ha ett överskottsmål?

Det pågår en debatt om ramarna för finans­politiken – men ett perspektiv saknas. Sverige förtjänar en ­seriös diskussion kring huruvida vi över huvud taget bör ha ett mål för ­statens över- och underskott, skriver doktoranden Erik Hegelund.

Publicerad
Få saker tyder på att japanerna hade haft det bättre utan den förda finanspolitiken och utan sin stora statsskuld, skriver Erik Hegelund.
Få saker tyder på att japanerna hade haft det bättre utan den förda finanspolitiken och utan sin stora statsskuld, skriver Erik Hegelund. Foto: Shizuo Kambayashi/AP

Sverige har sedan 1990-talet haft ett överskottsmål, vilket förenklat innebär att statens intäkter ska överstiga utgifterna med motsvarande 1 procent av BNP (tidigare 2) över en konjunkturcykel. Rege­ringen har meddelat att den i stället vill införa ett balansmål, alltså plus minus noll. Detta innebär också att statsskulden minskar i relation till BNP, om BNP växer. Alliansens företrädare skriver i DN (23/5) att de vill behålla ett mål som syftar till överskott och låg statsskuld.

Få saker tyder på att japanerna hade haft det bättre utan den förda finanspolitiken och utan sin stora statsskuld, skriver Erik Hegelund.

Foto: Shizuo Kambayashi/AP Bild 1 av 2

Erik Hegelund

Foto: Gabriel Liljevall Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons