Annons
X
Annons
X

Forskare: Oro och hopp i flyktingars berättelser

Varför väljer syriska flyktingar att söka asyl i Sverige? Den frågan söker Uppsalaforskaren Emma Jörum svar på genom en av få kvalitativa migrationsstudier med människors egna berättelser i fokus.

Svenskt flykting­mottagande
Emma Jörum
Emma Jörum Foto: Privat

Varje uppbrott är ett minne, varje flykt en sorg. Men så länge hoppet består så handlar det alltid om en bättre framtid. Det visar även Emma Jörums – forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet – research inför rapporten Vägen och valet – en studie som bland annat försöker besvara frågan: Varför Sverige?

– Den främsta så kallade pull-faktorn har tidigare varit permanenta uppehållstillstånd eftersom människor generellt vill ha en stabil grund att bygga vidare på, för några har släkt här vägt tungt när de påbörjar den farliga resan från Syrien.

Emma Jörum berättar också om Sveriges historiskt sett goda rykte – ett fritt och demokratiskt land som sätter de mänskliga rättigheterna högt. Det är också den bild som de nyanlända syrier hon intervjuat bekräftat, vilket förstås är en viktig anledning för att välja en flyktväg med slutdestination i det kalla landet i norr.

Annons
X

Redan etablerade flyktingars eller nyanländas berättelser om lyckade liv i ekonomiskt välstånd florerar på nätet. Trygghet, frihet, jobb, natur – och kanske även en bil av en modell som vittnar om framgång, visas gärna upp.

En bild som Sverige och svenskarna varit stolta över och gärna såg att människor delade och delade med sig av. Men på senare tid – med en kraftigt ökande flyktingström – anses det där som alltför lockande marknadsföring.

Nu har både hjärtan och gränser stängts. I slutet av november kom beskedetatt regeringen kraftigt vill minska antalet asylsökande – den svenska utlänningslagen ska förändras och anpassas till miniminivåerna enligt internationella konventioner och EU-rätten.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    **Flyktingarnas egna berättelser **är enormt viktiga, inte minst ur ett historiskt perspektiv, för hur ska vi kunna lära oss något av dem om de inte samlas in och sparas åt eftervärlden?

    I media har samma historia berättats gång på gång. Om kriget, den farliga passagen över Medelhavet, förlusterna och om mötet med det överbelastade svenska systemen. Emma Jörum vill nå längre än så. Borra djupare.

    – Jag har länge följt diskussionerna på nätet och nu är det också många som varnar för att det inte är så enkelt att börja ett nytt liv Sverige. Så på det sättet har regeringens informationskampanj till viss del lyckats.

    Har människor som har för avsikt att söka asyl i Sverige, korrekt information om vad som faktiskt gäller?

    – Det varierar, men det hade varit bra med öppna sidor på exempelvis Facebook där människor kan ställa frågor och få korrekta faktabaserade svar, säger Emma Jörum.

    Hon talar om alla de berättelser hon tagit del av, men är fortsatt osäker på vilken effekt regeringens nya restriktiva hållning med avsikt att få flyktingarna att välja andra EU-länder, kommer att få.

    – Det kanske påverkar hur man tänker, men folk flyr i vilket fall så länge det är krig i deras hemländer. Och många kommer fortfarande. Kanske har de inte nåtts av de nya reglerna, eller så tar de inte hänsyn till dem? Sverige har ändå ett rykte om sig att försöka ta hand om folk. Vi får se hur det utvecklar sig över tid.

    **Flera av de 22 syrier **som Emma Jörum djupintervjuat anser att Sverige redan tagit emot alldeles för många flyktingar och att det är därför som asylprocessen går så långsamt. De vittnar om sysslolöshet och depression och några har själva sett till att få svenskaundervisning för att kunna komma igång med sina liv.

    Samtidigt som frustrationen är stor hos många nyanlända över situationen i Sverige, försöker de desperat hålla kontakt med släktingar och vänner i hemlandet. Modern teknik har gjort det relativt enkelt och billigt att kommunicera och privata Facebooksidor fungerar på samma sätt i dag som amerikabreven gjorde i slutet av 1800-talet.

    Vad är det då flyktingar, immigranter och emigranter berättar? Främst att man är i säkerhet, förklarar Emma Jörum, och att de där hemma inte ska oroa sig.

    Samtidigt som de som flytt naturligtvis oroar sig för de nära och kära som är kvar i krigets Syrien. Historier om flykten och varningar för vilka smugglare man ska akta sig för, är också information som delas i dag. Även det skedde i slutet av förra seklet - och i pappersform.

    Den 8 september 1854 postade Fredrik Gustafsson ett brev från Minnesota till familjen i Sverige, där han bland annat berättar att hälften av alla som reste från Kristinehamn dukat under på resan, men också om Erik Petterson som illvilligt sett till att sko sig på andras olycka:

    "Men sedan förändrade han sig som södervind till nordanvind. Över havet gick han fritt och fick även pengar därtill av kaptenen för han lurade oss in på ett så dåligt fartyg. Detta var stor orsak till sjukligheten."

    Berättelser går igen. Människor emigrerar och flyr. Inget annat än fred och hopp om framtiden kan ändra detta.

    Annons
    Annons
    X

    Emma Jörum

    Foto: Privat Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X