Annons
X
Annons
X

Forskare kritisk till mindfulness på jobbet

Risken är att effekter av dålig arbetsmiljö förringas och att ansvaret för stress och oro flyttas till individen, varnar företagsekonomen Carl Cederström.

Mindfulness
[object Object]
”Konsten att göra ingenting, ’idleness’, ser jag som ett befriande motgift till en kultur som är besatt av att arbeta”, säger Carl Cederström, docent i företagsekonomi. Foto: Lars Pehrson

Mindfulness | Del 1

Carl Cederström är lätt andfådd, blöt i håret och kommer direkt från ett pass på gymmet. Han befinner mitt i något som han kallar ”fåfängemånaden” – en del i en rad självexperimentet. Så småningom ska de leda fram till boken ”Ett år av optimering”, skriven tillsammans med André Spicer professor på Cass Business School i London.

Under tolv månader utsätter sig Carl Cederström, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet, och forskarkollegan Spicer för en serie mer eller mindre udda upplevelser för att maxa bland annat produktivitet, pengar, sex, godhet och andlighet.

Före denna djupdykning i individuella transformeringssträvanden hade Carl Cederström knappt satt foten på ett gym, än mindre testat mindfulness. Men under ”andlighetsmånaden”, som inföll i maj, praktiserade han flitigt mindfulnessövningar via ett antal appar i mobilen.

Annons
X

Resultatet? Jo, de smeksamma rösterna, som instruerade övningarna, ledde till att ett visst lugn infann sig.

– Det fungerade förvånansvärt bra. Jag kände mig mindre stressad och splittrad. Dessutom blev jag mer fokuserad att ta itu med mina arbetsuppgifter. Samtidigt tyckte jag att det accepterande synsättet, där allting är tillåtet och inget är fel, är ganska infantiliserande och jag fortsatte inte med övningarna, säger Carl Cederström.

Han har inget mot meditationsmetoderna i sig men är desto mer kritisk till hur de används i  dag.

Medveten närvaro praktiseras i allt fler styrelserum, organisationer, skolor och på andra typer av arbetsplatser. Målet sägs vara att minska stress, öka uppmärksamheten och lära oss att leva i det så kallade nuet.

Men när mindfulness används i arbetslivet finns vanligen andra bakomliggande syften som inte bara handlar om stresshantering och uppmärksamhetsträning, menar Carl Cederström. Avsikten är i stället att optimera produktivitet och flexibilitet för att vi utan knot ska foga oss i ett föränderligt dygnet-runt-samhälle som snurrar allt snabbare. Ett verktyg att ta till i exempelvis skolor med knappa resurser eller vid omorganisationer som leder till avgångspaket och slimmade
arbetsplatser.

– Lockelsen i mindfulnesstänkandet är att det framstår som ett universalmedel mot den existentiella otrygghet som präglar den postindustriella kapitalism vi lever i. Om du är utmattad av för mycket jobb eller bekymrad för en omorganisation behöver du bara ta ett djupt andetag och fokusera. Men de grundläggande problemen kvarstår. Mindfulness kan bli som att lägga ett plåster på ett öppet köttsår, säger han.

Enligt Carl Cederström är individen i allt högre utsträckning själv ansvarig för många av de strukturella osäkerhetsfaktorerna i den moderna ekonomin.

– Den grymmaste aspekten av mindfulnessdoktrinen är att stress och oro inte betraktas som effekter av en dålig och skadlig arbetsmiljö. Tvärtom beror så kallade negativa känslor på att du själv är slapp och inte tagit tag i dina problem. När stabila levnadsmönster och trygghet försvinner gäller det att släppa taget och acceptera i stället för att protestera, säger han.

I  dag har tankarna om den medvetna närvaron vuxit till en så stor industri att det ibland till och med betecknas som en mindfulness-revolution. I USA säljs appar, böcker, kurser och andra mindfulness-produkter för en summa motsvarande fyra miljarder svenska kronor, enligt uppgifter i New York Times i höstas.

Kommersialismen har gjort att kritiska röster (bland annat i Huffington Post) menar att fenoment mindfulness glidit över till att bli McMindfulness, det vill säga ett sorts andlighetens McDonalds.

”Jag menar att mindfulness är problematiskt eftersom det kan användas för att göra oss anpassningsbara”, säger Carl Cederström. Foto: Lars Pehrson

Mindfulness och meditation är i  dag ett närmast självklart inslag bland chefer och företagsledare. Exempelvis handlar den mest populära fortbildningskursen på Googleplex, Googles huvudkontor i Kalifornien inte om bokföring, programmering eller ledarskap utan om – ja just det; mindfulness. Kursen målsättning är att hjälpa Googleingenjörerna att ”optimera sig själva” genom att öka sin emotionella intelligens.

Entusiasmen för mindfulness och mental träning är också stor bland svenska ledare.

En undersökning som tidningen Chef publicerade i somras visar att allt fler ledare tränar, såväl mentalt som fysiskt. Över hälften av de tillfrågade cheferna tränar sin psykiska hälsa genom yoga, meditation och mindfulness, enligt undersökningen. Över 90 procent av ledarna svarar att de blir en bättre chef av såväl fysisk som psykisk träning.

Enligt undersökningen anser cheferna att de genom att bygga fysisk och psykisk styrka bland annat blir mindre stresskänsliga, får bättre fokus, mer ork och bättre tålamod – egenskaper som de anser kommer övrig personal till del.

Kritiker menar å sin sida att mindfulness har blivit ett sätt att fostra fokuserade och därmed produktiva chefer för att fungera i det moderna arbetslivets konkurrens. Uppmaningen att acceptera och att inte döma blir ett sätt passivt finna sig i sakernas tillstånd.

Lösningen för att komma till rätta med ett ohållbart samhälle, där alltfler lider av psykisk ohälsa, är inte att skruva upp effektiviteten och jobba mer. Det är dödfött och leder till en ond cirkel där problemen ökar, anser Carl Cederström.

I stället vill han slå ett slag för ett annat stressbefriande sätt att handskas med tillvaron; att utöva det som på engelska kallas för idleness och är en hyllning till kosten att göra ingenting. Det är något av en rörelse (om än ganska liten) i Storbritannien, där det sedan 1993 även finns ett magasin med titeln The Idler.

Enligt svenska ordlistor översätts idle med negativa ord som lättja och sysslolöshet. Men begreppet idleness har sina rötter i en gammal tanketradition. Det har bland annat anammats av filosofiska giganter som Bertrand Russell och Friedrich Nietzsche. Även författaren och samhälls-satirikern Oscar Wilde var en tvättäkta idler och myntade bland annat de bevingade orden ”Att göra ingenting alls är det svåraste ting i världen, det svåraste och det mest intellektuella”.

– Jag menar att mindfulness är problematiskt eftersom det kan användas för att göra oss anpassningsbara. Men idleness ser jag däremot som ett befriande motgift till en kultur som är besatt av att arbeta. Det kontemplativa tillståndet där det finns tid att läsa böcker, ligga i sängen, gå promenader och ge utrymme för reflektion har inte någon plats i vårt samhälle men behövs kanske mer än någonsin, säger Carl Cederström.

Gertrud Dahlberg

frilansjournalist

idag@svd.se

Annons

”Konsten att göra ingenting, ’idleness’, ser jag som ett befriande motgift till en kultur som är besatt av att arbeta”, säger Carl Cederström, docent i företagsekonomi.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

”Jag menar att mindfulness är problematiskt eftersom det kan användas för att göra oss anpassningsbara”, säger Carl Cederström.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X