Annons
X
Annons
X

Forskare: Klassa åldrandet som en sjukdom

Tidigare har vi vant oss vid att man blir allt äldre och förblir frisk länge, men i dag har ökningen av medellivslängden näst intill avstannat i Sverige. För att forskningen ska nå längre krävs det att vi angriper den viktigaste orsaken bakom de vanligaste dödliga sjukdomarna: åldrandet, skriver flera forskare.

Under de senaste åren har allt mer forskning gjorts för att kartlägga de strukturella förändringar som leder till åldrande, skriver artikelförfattarna.
Under de senaste åren har allt mer forskning gjorts för att kartlägga de strukturella förändringar som leder till åldrande, skriver artikelförfattarna. Foto: Johanna Norin/TT

DEBATT | MEDICINSK FORSKNING

Mer än 90 procent av alla som dör i Sverige i dag är äldre än 65 år. Men färre än 1 procent av svens­karna blir 100 år. Mellan 65- och 100-årsåldern avlider det stora flertalet i hjärt- och kärlsjuk­domar, cancer och kroniska degenerativa sjuk­domar som exempelvis Alzheimers sjukdom. Många äldre har inte bara en utan flera av dessa sjukdomar. Samtliga har ett gemensamt ursprung i människokroppens åldrandeprocess, en process av slitage som sker på molekyl- cell-, organ- och organism­nivå. Ju äldre man blir, desto sämre blir kroppens förmåga att laga uppkomna skador och förslitningar. Man kan uttrycka det som att ålder i sig är den största riskfaktorn för att drabbas av de sjukdomar som de allra flesta dör av.

I USA har det på senare år förts en debatt om att klassa åldrande som en sjukdom. Orsaken till detta är svårigheten att utföra vetenskapliga studier i ­syfte att förebygga åldrandets skadliga effekter och förlänga den friska delen av livet. Så länge som åldrande inte är klassat som en sjukdom är det inte möjligt att förebygga åldersrelaterade sjukdomar genom att angripa åldrande i sig. 

Nu är det dags att ta diskussionen till Sverige. Här är det Socialstyrelsen som arbetar med klassificeringen av sjukdomar. Att klassificera åldrandet som en sjukdom enligt Socialstyrelsens diagnos­koder ICD-10-SE skulle innebära att man öppnar upp för biomedicinska behandlingar som kan ­angripa själva åldrandeprocessen.  

Annons
X

År 2015 inledde amerikanska läkemedels­myndig­heten FDA en stor studie kallad TAME för att specifikt utvärdera diabetespreparatet Metformins förmåga att bromsa åldrande hos människor. Detta läkemedel har visat sig förlänga livslängden cirka 20 procent hos möss. Dessutom minskar risken för cancer med 30 procent hos patienter med typ 2-diabetes som tar Metformin, samtidigt som de har en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar än icke-diabetiker i samma ålder. För att kunna ­behandla äldre människor utan specifika diagnoser med Metformin har FDA för första gången tillåtit en studie med indikationen ”anti-aging”. Detta är alltså ett första exempel på att man genomför en behandling hos människor där det är åldrandet i sig är det man vill påverka.

En studie lik TAME är i dag omöjlig att genomföra i Sverige under nuvarande sjukdomsklassificering. Som en konsekvens arbetar ingen målinriktat i dag med att förlänga den friska delen av livet med åldrandets mekanismer som utgångspunkt. 

Det går potentiellt att spara in enorma samhällsekonomiska kostnader och mänskligt lidande. De strukturella förändringar i människokroppen som orsakar åldersrelaterade sjukdomar kan behandlas, och konsekvensen av detta blir en kroppsligt sett yngre individ som inte löper en lika hög risk
för demens och andra sjukdomar eller är i behov
av äldrevård. Dessutom innebär klassificering av åldrandet som en sjukdom att man även stänger dörren för pseudovetenskap. I dagsläget används begreppet ”anti-aging” för en rad obeprövade och ofta effektlösa produkter inom kosmetikabranschen och hälso­kost­industrin. 

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ålder är i sig den största riskfaktorn för att drabbas av de sjukdomar som de allra flesta dör av.

    Under de senaste åren har allt mer forskning gjorts för att kartlägga de strukturella förändringar som leder till åldrande, och förståelsen ökar för hur dessa förändringar orsakar ohälsa och död. Bland de sjukliga förändringar som sker finns exempelvis en förlust av proteostas vilket leder till bland annat Alzheimers sjukdom och hjärtsvikt hos äldre, förkortning av telomerer, förlust av stamceller och en ansamling i organen av olika slaggprodukter från blodsockermetabolismen. Dessa är alla markörer som skiljer en ung människa ifrån en gammal, och går potentiellt att påverka.

    Tidigare har vi vant oss vid att man blir allt äldre och förblir frisk länge, men i dag har ökningen av medellivslängden näst intill avstannat i Sverige. Det sker inte heller någon ökning av den maximala livslängden, och den äldsta svensken är i dag 109 år – en ålder som uppnåddes redan under 1980-talet. För att nå längre än så krävs det att vi angriper den viktigaste orsaken bakom de vanligaste dödliga sjukdomarna: åldrandet. 

    Med detta som bakgrund uppmanar vi nu Social­styrelsens generaldirektör Olivia Wigzell att ­beordra enheten för klassifikationer och terminologi att påbörja arbetet med att lägga till åldrande som en ny sjukdomsklassificering. 

    David Spiegel 

    PhD, associate professor of chemistry, Yale University

    Alexandra Stolzing 

    PhD, Loughborough University,
    senior lecturer on regenerative medicine

    Maria Blasco 

    PhD, director molecular oncology programme,
    Spanish national cancer research centre

    Avi Roy 

    PhD Oxford University, CEO Bioviva Sciences

    Anders Sandberg 

    PhD Oxford University, Future of Humanity Institute

    Aubrey de Grey 

    PhD Cambridge University,
    chief science officer Sens Foundation

    Edouard Debonneuil 

    PhD University of California, Los Angeles, AXA

    Alexander Zhavoronkov 

    PhD, CEO Insilico Medicine

    Victor Björk 

    BSc Molecular Biology, HEALES

    Hannes Sjöblad 

    ordförande Människa+

    Linus Petersson 

    MSc engineering biology, ordförande Åldrandefonden

    Annons

    Under de senaste åren har allt mer forskning gjorts för att kartlägga de strukturella förändringar som leder till åldrande, skriver artikelförfattarna.

    Foto: Johanna Norin/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X