Annons
X
Annons
X

Forskare i Cern misstänks för terrorkoppling

En algerisk forskare vid forskningsinstitutet Cern i Schweiz har gripits i Frankrike misstänkt för samröre med al-Qaida. Mannen tros ha kontakter med terrorister i Algeriet. Han har arbetat med projektet sedan 2003.

Del av partikelacceleratorn i Cern.
Del av partikelacceleratorn i Cern. Foto: MARTIAL TREZZINI/AP

Den misstänkta mannen är en av över 7000 forskare som arbetar vid Cern och hade analys-uppdrag via ett externt institut, uppger organisationen.

– Detta kom som en total och obehaglig överraskning. Mannen har arbetat med vårt LHCb-experiment sedan 2003, samtidigt som han arbetat som forskare vid EPFL-universitetet i Lausanne, säger Cerns presschef James Gillies till SvD.se.

– Vi har inte haft några aningar om att hans misstänkta kopplingar till terrorism. Jag vet inte om han hade passerkort för att ensam gå ner i underjorden där experimentet finns, tillägger han.

Annons
X

Enligt James Gillies hade mannen ingen kontakt med material som kunde användas för terrorism.

– Vi har radioaktiva ämnen, men inte i sådana mängder att det kan användas för en terroristattack. Det skulle inte vara mödan värt att försöka lägga beslag på det, säger han.

Han säger att man redan övervakar säkerheten på Cern, men att gripandet av den algeriske forskaren kommer att ”intensifiera diskussioner”.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Vi lär tala mycket om detta framöver. Men samtidigt fortsätter vi att förbereda för att LHC-acceleratorn åter tas i bruk i mitten av november, säger James Gillies.

    Cern hyser världens största partikelaccelerator som har byggts för att hjälpa oss att förstå hur universum och all materia kommit till – och kommer att utvecklas. Tanken är att återskapa förhållanden som rådde mindre än en miljondels sekund efter Big Bang.

    Den svenske forskaren Richard Jacobsson, ansvarig för LHCb-experimentet, berättar för SvD hur ”vi satt nere i kontrollrummet, ett 30-tal forskare, när mejlet kom vid 16-tiden om den gripne algeriern”.

    – Vi trodde först att det var någon som på nytt försökte rikta dåligt strålkastarljus på Cern, just när vi ska starta om experimentet. Sedan blev vi nyfikna på vem det var, och började leta i telefonlistor och register. Men vi hittar honom ingenstans. Fast det är oerhört många som deltar i experimentet, säger Richard Jacobsson.

    Han betonar att det inte finns något i LHCb-experimentet som kan till nytta för en terrorist.

    – Vi har varken kunskap eller utrustning som terrorister har användning av. Vårt material är för avancerat och specifikt.

    – Här finns ingen elektronik för att utlösa bomber på avstånd eller radioaktiva preparat i tillräckligt mängd för att orsaka skada. Det terrorister behöver köper de bättre på Ica eller nätet, eller så söker de stora mängder uran eller plutonium, säger Richard Jacobsson.

    Om den ökade säkerheten säger han att den ”främst är till för att ingen ska förolyckas samt för att ha kontroll över alla anställda vid en eventuell evakuering”.

    – Säkerhetskontrollerna är inte i första hand till för att skydda mot terrorister. Men det är klart att det alltid finns folk som vill sabotera.

    SvD fick vid ett exklusivt besök i tisdags en inblick i LHCb-experimentet där den algeriska forskaren arbetade.

    Där, 103 meter under jord, fick vi passera flera säkerhetsspärrar innan vi kom in i själva experimentkammaren. Magnetkontroller, slussar och till och med ögonscanner var nödvändigt för att komma ända in i själva experimentet – en jättelik sal fylld med blänkande stålmaskiner, myriader med kablar och blinkande instrument. Där håller man som bäst på att förbereda omstarten av Cerns berömda Big Bang-maskin.

    Sverige är engagerat i projektet och har bidragit med en miljard kronor, samt har ett omfattande forskningsprogram vid Cern med över hundra studenter, varav flera arbetar med partikelacceleratorn.

    Annons
    Annons
    X

    Del av partikelacceleratorn i Cern.

    Foto: MARTIAL TREZZINI/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X