Annons
X
Annons
X

Forskare: Förskolan måste få en rejäl översyn

Förskolan har kommit i skymundan vid viktiga satsningar på skola och utbildning. Vi är djupt bekymrade över de många utmaningar förskolan står inför. Situationen är inte acceptabel, skriver forskarna Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman.

Debatten om förskolan
Det vi i dag kan avläsa vad gäller förutsättningarna för förskolan och de 500 000 barn som dagligen tar del av dess verksamhet och dess personal är sammantaget inte acceptabelt, skriver Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman.
Det vi i dag kan avläsa vad gäller förutsättningarna för förskolan och de 500 000 barn som dagligen tar del av dess verksamhet och dess personal är sammantaget inte acceptabelt, skriver Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman. Foto: Anders Ahlgren (Arkiv)

DEBATT | FÖRSKOLAN

Förskolan har ett mycket gott anseende bland barn och föräldrar, och har under många år bedömts ha hög kvalitet – i både nationella och internationella kvalitets­index. Den har i mycket framstått som det svenska flaggskeppet bland samhälls­institutioner. 83 procent av barn 1–5 år går i dag i förskolan. Förskolan berör dagligen 500 000 barn och deras föräldrar samt drygt 100 000 anställda.

Varningstecknen kring förskolan är dock många i dag. Lamporna blinkar rött i flera områden, som likvärdighet, kompetens, utbildningsnivå, arbetsmiljö och redovisar en personalsituation med snabbt ökande sjukskrivningstal och rekryteringsproblem. I sin rapport till regeringen 17/2, baserad på tio kvalitetsgranskningar, framhäver Skol­inspektionen de stora skillnaderna i förskolornas arbete med det pedagogiska uppdraget och förutsättningarna för barns utveckling och lärande. Vi vill här lyfta fram två aktuella frågor: jämställdhet och den viktigaste kvalitetsfaktorn av alla – förskolans personal, och här särskilt förskollärargruppen. 

Skolinspektionen publicerade 19/1 rapporten ”Förskolans arbete med jämställdhet”, en granskning som vi varit knutna till som vetenskapliga experter. Den visar att tre fjärdedelar av de i undersökningen ingående förskolecheferna och huvudmännen inte uppfattas ge tillräckliga förutsättningar för jämställdhetsarbetet samt att jämställdhet inte utgör en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vid hälften av de granskade förskolorna vägleds inte flickor och pojkar, så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material varieras. Drygt tre fjärdedelar av förskolecheferna inkluderar inte jämställdhet i det pedagogiska ledarskapet. Vid tre av fyra förskolor anger personalen att de inte har tillräcklig kompetens för att utföra jämställdhetsuppdraget.

Annons
X

Jämställdhetsmålen har hög prioritet på central samhällsnivå och i förskolans styrdokument. Forskningen liksom Skolinspektionen visar dock att detta inte avspeglas på verksamhetsnivå, det vill säga på den viktigaste nivån. 

Jämställdheten är också på personalnivå ytterst bristfällig. Andelen män står och stampar på 3–4 procent sedan 1970-­talet. Under samma period har det satsats långsiktigt för att förmå kvinnor att välja traditionellt manliga ­yrken. Forskning, politisk vilja och konkreta åtgärder har lett till att kvinnor i dag är i majoritet i utbildning av exempelvis läkare, arki­tekter, ekonomer, teologer, naturvetare, veterinärer och jurister. I it-branschen satsas stora resurser för att öka andelen kvinnor i utbildningar där andelen är så låg som 10–15 procent, men stadigt ökar. Där finns en politisk vilja att förändra. När det gäller förskolan är det förhållandevis tyst, trots att den är långt mer könsuppdelad och andelen män inte ökar.

Förskolan behöver rekrytera personal från alla grupper i samhället och stärka utbildnings- och kompetensnivån. Personalen i Skolinspektionens rapport framhäver brist på kompetens för sitt professio­nella uppdrag vad gäller jämställdhets­frågorna. År 2000 låg andelen som saknar utbildning på 2,7 procent, år 2010 på 4,9 procent. I dag är andelen helt outbildade för arbetet med barn 22 procent i kommunal verksamhet och 36 procent i enskild verksamhet. Samtidigt som förskolan har fått ett förstärkt pedagogiskt uppdrag, med ökade krav på kunskaper och kompetens i en rad områden som språk, matematik, naturvetenskap, teknik etc, så har gruppen som ska ansvara för detta minskat kontinuerligt. Forskning redovisar hur andelen förskollärare påverkar innehållet i förskollärarens professionsutövning. Med liten andel förskollärare ägnar sig förskollärargruppen allt mindre åt barnen och mer åt övergripande och administrativa uppgifter. Utbildad, kompetent personal är en förutsättning för att förskolan ska kunna genom­föra sitt uppdrag. 

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det är inte ett bra läge för det svenska flaggskeppet förskolan.

    Andelen förskollärare i verksamheten är nu nere på historiskt låga siffror. Skolverkets senaste stati­stik visar en förskollärartäthet på fyra av tio. De geografiska variationerna är stora och i exempelvis Stockholm är enbart 28 procent av personalen ­behöriga förskollärare. En minskad andel förskollärare bidrar till att fler utbildade vill lämna yrket, då man saknar att dela ansvaret och kollegor med samma kunskaper och förståelse för förskolans verksamhet. I förskolor med låg andel förskollärare är risken större att än fler slutar, och bidrar till att öka den redan bristande likvärdigheten. Det krävs en omfattande satsning på fler utbildade förskol­lärare och kontinuerliga former för att vidare­utveckla kompetensen mot förändrade krav i verksamheten. Med dagens hastighet utbildas cirka 1 200 för få förskollärare per år och rekryteringsproblemen är ansenliga och närmar sig en brist på fem på Arbetsförmedlingens femgradiga skala. Förskollärare är i dag det största bristyrket i samtliga län. För kategorierna förskollärare/fritidspedagoger är det nu också nästan dubbelt så vanligt med sjukskrivningar för stressrelaterade sjukdomar som för arbetsmarknaden i helhet. Dessa sjuk­skrivningar har ökat med 46 procent de senaste fyra åren.

    Förskolan har som framgångsrik och högt värderad institution kommit i skymundan vid angelägna och större satsningar på skola och utbildning. Detta ser vi återkommande exempel på, som när Skolverket eller Vetenskapsrådet får uppdrag av ­regeringen gällande forskarskolor för ­lärare, lik­värdighet, läslyft, specialpedagogik, etc – där förskolan ofta utelämnas helt, eller senare ­ingår i ”tilläggsdirektiv” efter påtryckningar.

    Vi har på basis av omfattande kunskaper en grundmurad positiv inställning till förskolan och dess möjligheter och är, tillsammans med många, därför djupt bekymrade över förskolans många aktuella utmaningar och förutsättningarna att kunna möta dessa. Det vi i dag kan avläsa vad gäller förutsättningarna för förskolan och de 500 000 barn som dagligen tar del av dess verksamhet och dess personal är sammantaget inte acceptabelt. Det är inte ett bra läge för det svenska flaggskeppet förskolan. 

    Vi menar att det politiska intresset och omsorgen om förskolan behöver ökas betydligt. Det svenska flaggskeppet, så högt värderat både internationellt och nationellt, behöver ses över ordent­ligt. Vi vill se ökade ambitioner och insatser vad gäller förskolan.

    Christian Eidevald

    legitimerad förskollärare och docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet

    Ingegerd Tallberg Broman

    psykolog och professor emeritus i pedagogik med inriktning mot barns utveckling och lärande vid Malmö högskola

    Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman Foto: Niklas Björling, privat
    Annons
    Annons
    X

    Det vi i dag kan avläsa vad gäller förutsättningarna för förskolan och de 500 000 barn som dagligen tar del av dess verksamhet och dess personal är sammantaget inte acceptabelt, skriver Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman.

    Foto: Anders Ahlgren (Arkiv) Bild 1 av 2

    Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman

    Foto: Niklas Björling, privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X