Annons

Förrädaren Sprengtporten röjde väg för det moderna Finland

Under strecket
Publicerad

Stig Ramel Göran Magnus Sprengtporten. Förrädaren och patrioten 288 s. Atlantis. CA 270:- Den svenske adelsmannen Göran Magnus Sprengtporten (1740- 1819) hade en dröm. Han drömde om ett fritt Finland med en federativ republikansk konstitution, en buffertstat med holländska och amerikanska drag mitt emellan Sverige och Ryssland. Drömmen var visserligen fullständigt orealistisk och led kvickt skeppsbrott i Napoleontidens stormar, men drömmaren själv bidrog kraftigt till att åvägabringa den blodiga svenska rikssplittring 1808- 1809 som gjorde Finland ryskt. Redan i 1788-1790 års krig stred han för ryssen. Sprengtporten blev Förrädaren med stort F, avskydd av både svenskar och finnar i sin samtid men långt efter döden hyllad som frihetsälskande vägröjare för det moderna Finland. Om denne på flera sätt märklige individ har Stig Ramel, tidigare vd för Nobelstiftelsen, skrivit en mycket bra biografi: Göran Magnus Sprengtporten. Förrädaren och patrioten. Det skall genast sägas att boken uppvisar betydande stilistiska och tematiska likheter med samme Ramels bok från 1997 om Sprengtportens fiende Armfelt, som, låt vara av helt andra skäl, även han kom att kraftigt bidra till Finlands utveckling under rysk överhöghet (”Gustaf Mauritz Armfelt 1757-1814. Dödsdömd kungagunstling i Sverige. Ärad statsgrundare i Finland”).

Annons

Detta är inget problem i sig; boken om Armfelt är en föredömlig biografi, och Ramel är en god författare. Emellertid finns även ett intressant narrativt dilemma i båda biografierna: spänningen mellan Ramels sökande efter de långa linjerna i personernas agerande och hans ärliga uppsåt att låta tvetydigheterna komma upp till ytan. Aktörerna Sprengtporten respektive Armfelt framstår såväl som logiskt handlande idealister som tvivelaktiga bekantskaper med mängder av fel och brister. I Sprengtportens fall är det, enligt Ramel, kärleken till fäderneslandet Finland som utgör den röda förlåtande tråden i hans agerande. Sprengtporten förrådde fosterlandet (kungariket Sverige) för att desto bättre tjäna det Finland hans hjärta bultade för. Dock inser Ramel själv att resonemanget är lite väl fint för att vara hållbart. Sprengtporten hade en minst sagt besvärlig karaktär: han var en spelare och kvinnokarl som älskade att domdera likt en tyrann och som gjorde sig till fiende med flertalet överordnade, något som fick hans karriär att likna en brutal och nyckfull berg-och-dalbana, upp och ned i allehanda furstars gunst.

Annons
Annons
Annons