Annons

”Blattesvenskan” har gått från sexistisk till exotisk

Foto: Staffan Löwstedt

För ett decennium sedan anklagades de som talade förortsslang för att vara mer sexistiska eller homofoboiska än andra unga. I dag har samhället omfamnat detta språk – även om det fortfarande ses som något exotiskt och spännande.

Publicerad

Våren 2006 rasade en indignerad debatt på kultursidorna. Ebba Witt-Brattström, då professor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola, kritiserade regeringen för att vara rasistisk i sin satsning på hemspråksundervisning och förordade i stället förstärkt svenskundervisning; ”Regeringen signalerar till våra nya svenskar att det räcker om de lär sig lite lagom blattesvenska så att de kan slå upp ett stånd och sälja bananer i Rosengård”, sade hon i SVT 24.

Den efterföljande diskussionen kom dels att handla om hemspråksundervisningens betydelse för inlärning, dels om ”blattesvenskans” förment misogyna vokabulär. Åsa Mattsson, dåvarande chefredaktör för SalongK, läste Ulla-Britt Kotsinas och Dogge Doggelitos bok ”Förortsslang” och hittade uttryck som hon ansåg var sexistiska.

Jonas Hassan Khemiri gjorde kritikerna lyckliga med ”Ett öga rött”.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons