”Blattesvenskan” har gått från sexistisk till exotisk

Foto: Staffan Löwstedt

För ett decennium sedan anklagades de som talade förortsslang för att vara mer sexistiska eller homofoboiska än andra unga. I dag har samhället omfamnat detta språk – även om det fortfarande ses som något exotiskt och spännande.

Under strecket
Publicerad
Jonas Hassan Khemiri gjorde kritikerna lyckliga med ”Ett öga rött”.

Jonas Hassan Khemiri gjorde kritikerna lyckliga med ”Ett öga rött”.

Foto: Staffan Löwstedt
Annons

Våren 2006 rasade en indignerad debatt på kultursidorna. Ebba Witt-Brattström, då professor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola, kritiserade regeringen för att vara rasistisk i sin satsning på hemspråksundervisning och förordade i stället förstärkt svenskundervisning; ”Regeringen signalerar till våra nya svenskar att det räcker om de lär sig lite lagom blattesvenska så att de kan slå upp ett stånd och sälja bananer i Rosengård”, sade hon i SVT 24.

Den efterföljande diskussionen kom dels att handla om hemspråksundervisningens betydelse för inlärning, dels om ”blattesvenskans” förment misogyna vokabulär. Åsa Mattsson, dåvarande chefredaktör för SalongK, läste Ulla-Britt Kotsinas och Dogge Doggelitos bok ”Förortsslang” och hittade uttryck som hon ansåg var sexistiska.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons