Förnyelse utlovas i rysk regi

När operan Eugen Onegin har premiär på fredag är den inte förflyttad till nutid, som annars är mer regel än undantag i dag. Men ändå, lovar den ryske regissören Dmitrij Bertman och hans kolleger, blir det en mycket otraditionell uppsättning.

Under strecket
Publicerad
Annons

Pjotr Tjajkovskij hör till de ryska kompositörer som snabbt fick fäste utanför Rysslands gränser. Operaregissör Dmitrij Bertman, som är i Stockholm för att sätta upp Eugen Onegin på Kungliga operan, berättar muntert att han sett i ett japanskt operalexikon att de betraktar Tjajkovskij som sin nationalkompositör.
Även svenskarna tog Tjajkovskij tidigt till sitt hjärta. Eugen Onegin kom till Stockholm 1903, bara fyra år efter premiären i Moskva. Publiken var entusiastisk, men de svenska recensenterna mer mulna och tyckte att den inte var tillräckligt rysk.

När ridån går upp för Dmitrij Bertmans Onegin, så är det femte gången på Stock-
holmsoperan som Eugen genomlever sin olyckliga kärlek till Tatjana. Men det är första gången som operan, som bygger på Alexander Pusjkins versroman med samma namn, sjungs på ryska.
Den snart 40-årige Dmitrij Bertman tänkte sig först en yrkesbana som klassisk pianist, men gjorde i stället snabb karriär inom musikdramatiken. Som 23-åring startade han en alternativ operascen i
Moskva, Helikonoperan, som i dag röner stor uppmärksamhet och uppskattning för såväl uppsättningar av tidigare ospelade operor som klassiker.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons