Hans Ruin:Förnuftets försvarare och stränga förnyare

Edmund Husserls uppmaning till filosofisk besinning har fått en djupare och mer komplex innebörd med klimatkrisen.  
Edmund Husserls uppmaning till filosofisk besinning har fått en djupare och mer komplex innebörd med klimatkrisen.  

Att vetenskapen strävar efter ett objektivt vetande om verkligheten är inte att lämna det subjektiva bakom sig, ansåg Edmund Husserl. Det är snarare att fullborda subjektiviteten som oändligt uppdrag.

Under strecket
Publicerad
Annons

I april 1933 infördes nya raslagar i Tyskland som begränsade statsanställda judars rättigheter. Under loppet av fem år förvandlades de från aktade medborgare till en förföljd och dödshotad minoritet. När det inleddes var den då världsberömde Edmund Husserl professor emeritus vid Freiburgs universitet. Han hade konverterat från föräldrahemmets judendom till luthersk kristendom i 20-årsåldern, men med den nya politiken förändrades allt. Hans möjligheter att fritt verka och publicera sig i Tyskland upphörde och vänner och kolleger tystnade och drog sig undan, däribland hans tidigare assistent och efterträdare Martin Heidegger. 

Man kunde föreställa sig att han då i bitterhet skulle vända sig bort från den tyska intellektuella kultur åt vilken han vigt sitt liv. I stället för att böja sig under förödmjukelser och hot valde han dock att samla sig till sitt största kulturfilosofiska bidrag. Det utmynnade i ett verk som utkom postumt, ”De europeiska vetenskapernas kris och den transcendentala fenomenologin”, som nu också finns på svenska i säker översättning av Jim Jakobsson (Thales).

Annons
Annons
Annons