Annons

Hans Ingvar Roth:Förnuftet blev teologins gökunge

Kyrkan beskrivs ofta som en bakåtsträvande faktor i samhällsutvecklingen. En ny bok visar dock på kyrkans avgörande bidrag inom allt från juridik till vinframställning. Och det kritiska tänkandet, som till sist blev religionens fiende, odlades länge som en hyllning till Gud.

Publicerad

Akademiska historieskrivningar har under de senaste decennierna mer och mer börjat uppmärksamma olika minoritetsgruppers plats i världshistorien. Det stegrade intresset har delvis sin grund i det rimliga kravet att en forskare skall eftersträva att skapa sig en så allsidig och heltäckande bild som möjligt av samhällsutvecklingen. Historiker skall med andra ord inte bara ägna sig åt politiska eliter, ”chaps and maps”, eller majoritetsbefolkningarnas kulturer. Målsättningen är också att inkludera skilda minoritetsgruppers perspektiv och livserfarenheter.

Det ökade intresset för minoritetsstudier bland historiker har även haft ett tydligt moraliskt förtecken. Ett centralt syfte med dessa studier har nämligen varit att ställa olika majoritetsbefolkningar till svars för de historiska oförrätter som vissa minoritetsgrupper blivit utsatta för genom historien – vare sig det handlar om urbefolkningar, etniska eller religiösa minoriteter. Som den brittiske historikern
Richard J Evans har uttryckt det i den nyligen utkomna boken
The Big Questions in History (red Harriet Swain, Jonathan Cape, 288 s) har moraliska och juridiska begrepp som ”offer”, ”förövare” och ”passiv åskådare” fått en alltmer framträdande plats i dagens historieskrivningar. Flera historiker strävar således inte bara efter att beskriva, tolka och förklara skilda händelseförlopp. De har även som ambition att formulera moraliska bokslut där majoritetsbefolkningarna ofta fått ikläda sig rollen som klandervärda förövare medan minoriteterna vanligtvis beskrivits som oskyldiga offer.

Annons
Annons
Annons