Annons

Fredrik Svenaeus:Formler kan inte ersätta det goda omdömet

Kliniska algoritmer och så kallad evidensbasering räcker inte för att lära den blivande läkaren att ställa rätt diagnos och ordinera rätt behandling. Jerome Groopmans bok ”Hur läkare tänker” ringar in det svår­fångade begreppet gott omdöme.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Vad är ett gott omdöme? Och på vilket sätt är det goda omdömet relaterat till praktisk kunskap i yrkeslivet? I enlighet med så kallad evidensbasering är praktisk kunskap helt enkelt experimentellt testade belägg för vilka åtgärder som leder till önskat resultat givet ett visst problem. Rörelsen startade inom medicinen, inspirerad av metodologin för läkemedelsprövning (randomiserade, kontrollerade studier), men idag har evidensbaseringsstrategierna förflyttat sina ställningar till många andra yrken där man tar hand om människor och blivit relevant för psykologer, psykoterapeuter, socialarbetare, barnskötare, hemtjänstpersonal, och många andra (se Under strecket 16/3 2010).

I den evidensbaserade modellen för vården blir det goda omdömet lätt en restkategori eftersom det svårligen låter sig utvärderas och förstås med hjälp av experimentella studier. Det goda omdömet formas och avvägs i mötet med det individuella och följer inte ett på förhand upplagt schema. Att ha ett gott omdöme innebär just att se vad som är problemet och kunna identifiera målet för handlandet i en knivig situation – Aristoteles kallade det för att ha fronesis: praktisk visdom.

Annons
Annons
Annons