Recension

Formlek tar över hyggligt äventyr

När man idag pratar om auteurer så är det oftast regissörer inom festivalfilmsfacket eller den amerikanska independentfilmen som nämns – säg en Haneke eller en Jonze. Men även en Guy Ritchie kan utan tvekan ses som auteur.

Under strecket
Publicerad
Robert Downey Jr som Sherlock Holmes och Jude Law som Dr. Watson.

Robert Downey Jr som Sherlock Holmes och Jude Law som Dr. Watson.

Foto: SANDREW
Annons

De flesta av Ritchies filmer har ett liknande tema – Englands undre värld – och befolkas av cockneytuggande gangsters som befinner sig långt ner i hierarkin. Något som faktiskt var skoj i Snatch och Lock stock and two smoking barrels, men katastrofalt i RocknRolla.

Vissa formler återkommer: först och främst att bryta mot den gyllene regeln show don’t tell – Ritchie låter ofta någon, på cockney, förklara vad som kommer att hända tills vi är helt ointresserade av handlingen. Visuellt skildrar han gärna slagsmål genom att frysa bilden, och sedan spela upp dem ömsom långsamt, ömsom snabbt. Detta formmässiga drag – ursprungligen lånat från asiatiska regissörer med mycket mer talang än Ritchie någonsin kommer att besitta – är dåligt använt enormt irriterande, dessutom är Ritchie barnsligt förtjust i det.

Annons
Annons
Annons