Torbjörn Elensky:Förlaget som trodde på litteratur som skaver

Ezra Pound, Roland Barthes, Baader-Meinhof-ligan, Bruno K Öijer – författare som de etablerade förlagen på 60- och 70-talen inte ville eller vågade ge ut togs inte sällan om hand av den mytomspunne förläggaren Bo Cavefors. En ny avhandling ­granskar uppstickarförlagets betydelse för tidens litterära kultur.

Under strecket
Publicerad
Bo Cavefors bokförlag var verksamt 1959–82.

Bo Cavefors bokförlag var verksamt 1959–82.

Foto: Torbjörn Elensky
”Cavefors. Förlagsprofil och mediala myt­bilder i det svenska litteratursamhället 1959–1982” är bokhistorikern Ragni Svenssons avhandling. Tillsammans med bl a Jonas Ellerström är hon även aktuell med ”En bok om Bo Cavefors Bokförlag” (Tragus Förlag), som innehåller en komplett bibliografi över förlagets böcker.

”Cavefors. Förlagsprofil och mediala myt­bilder i det svenska litteratursamhället 1959–1982” är bokhistorikern Ragni Svenssons avhandling. Tillsammans med bl a Jonas Ellerström är hon även aktuell med ”En bok om Bo Cavefors Bokförlag” (Tragus Förlag), som innehåller en komplett bibliografi över förlagets böcker.

Annons

I de sena tonåren började jag sniffa runt på Stockholms antikvariat. Jag gillade allt udda, smalt, ­utmanande, och upptäckte snabbt att i den svenska utgivningen var det böckerna från Bo Cavefors ­förlag som lockade mig mest. Varje gång jag kom över ett ex – böcker av Ezra Pound, Roland Barthes, Walter Benjamin, essäer av Carl-Henning Wijkmark, liksom dennes översättning av Lautréamonts ”Maldorors sånger” med Ragnar von Holtens illustrationer, och Harry Järvs essäsamlingar eller Ernst Jüngers dagböcker och så klart densammes ”Psykonauterna” – lade jag villigt mina slantar på dem. 

Annons
Annons
Annons