X
Annons
X

Förkortningar gör inte vinet nyttigare

HÄLSOMYT GI, ISO och LCHQ. Många är förkortningarna att förhålla sig. Fredrik Paulún som står bakom bokstäverna lanserar en ny bordeaux och ytterligare en bokstavskombination. Mikael Mölstad tvekar.

Det är inte många som tycker att vin är hälsokost. Det är nog ungefär lika många som tror att tillfixade lågalkoholviner kan bli en försäljningssuccé. Men faktum är att det händer mycket kring vinets hälsoaspekter idag. Antingen det gäller tillsatser, antioxidanter eller alkoholinnehåll.

Nyligen kom näringsfysiologen Fredrik Paulún ut med ett vin. Knappast en given lansering från en man som annars säljer hälsoprodukter med förkortningar som GI, ISO och LCHQ. Kan detta hänga ihop med vin?

GI betyder glykemiskt index och är ett mått på olika livsmedels effekt på blodsockervärdet. Torrt vin har ett lågt GI, om jag förstår det rätt – men alkoholen ger ändå ett högt energiinnehåll. Det är inte bra. ISO är en förkortning av isokalorisk. Det är en metod som förespråkar en kost där energiinnehållet är jämnt fördelat mellan kolhydrater, protein och fett. Vin innehåller inget fett – så någon isobalans är det inte fråga om.

Annons
X

Möjligtvis kan vin ingå i en LCHQ-diet där LCHQ ska utläsas som Low Carbohydrate High Quality d v s lite kolhydrater och mycket kvalitet. Dock är det inte det som Fredrik Paulún lanserar som en produktfördel med sitt vin. Här handlar det istället om ett högt ORAC-värde. Hänger ni med? Dags alltså för ytterligare en förkortning.

ORAC står Oxygen Radical Absorbance Capacity vilket innebär ett mått på mängden nyttiga antioxidanter. Enligt Paulún har hans vin ett ORAC-värde på över 4 500 – vilket är ovanligt för röda viner, påstår han. Själv blir jag alldeles matt i mina försök att förstå alla dessa förkortningar.

Vad jag förstår är dock att vinet kommer från Bordeaux och är ekologiskt. Vilket inte är unikt. Men att beskriva en blandning av 97 procent merlot och 3 procent malbec som typiskt är mycket udda. Det verkar som om Paulún kan mer om hälsa än vin. Och då är det kanske bättre att hålla sig till det man kan.

På Systembolaget behandlas vin och hälsa som ett problem med höga alkoholhalter. De hakar därmed på en internationell trend som säger att folk vill ha lägre alkoholhalt i sina viner. Enligt en undersökning ska var fjärde engelsman föredra viner med mindre än 10,5 procent alkohol.

Jag är inte riktigt klar över hälsoaspekten men förmodar att det både handlar om mindre berusning och att lägre alkoholhalt betyder färre kalorier. I oktober lanserade Systembolaget ett antal lågalkoholviner med alkoholhalt under tio procent. Alla kännare av tyska viner vet ju att detta inte är så ovanligt. Där kan alkoholhalten helt naturligt ligga på 8–10 procent. Dessa speciella lågalkoholvinerna var dock inte tyska. Istället är det viner som manipulerats för att få sin alkoholhalt reducerad – på samma sätt som alkoholfria viner.

Jag tycker detta är konstigt. Man ska inte fiffla med en naturprodukt som vin. Det är inte bra när man förändrar vinets naturliga balans mellan alkohol, syra, sötma och extrakt. Smaken blir konstig. Nästa år ska ännu fler lågalkoholviner lanseras. Då kan det vara dags att se upp.

Själv har jag ett utmärkt hälsoråd vad gäller vin: drick dyrare och godare viner i måttligare mängder. Då får du i dig mindre mängd alkohol men ändå tillräckligt med nyttiga antioxidanter. Och vill du dricka lågalkoholvin så är det uppfunnet för länge sedan. I Centraleuropa dricker man spritzer. Vitt vin blandat med mineralvatten. Utmärkt gott och läskande året runt.

På köpet får du i dig massa nyttiga mineraler. För dig som gillar förkortningar döper jag härmed spritzer till LAHM: Low Alcohol High Mineral.

Läs även

Annons
X
Annons
X
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X