Förgiftad abborre – nyckel för att förstå ett sjukt hav

Många miljögifter i Östersjön har minskat. Trots det mår stora delar av djurlivet dåligt. I Stockholms skärgård undersöker forskare abborrar som exponeras för något som liknar kemiska flamskyddsmedel – men som produceras naturligt av alger.

Under strecket
Publicerad
Henrik Dahlgren fångar upp en abborre från sumpen.

Henrik Dahlgren fångar upp en abborre från sumpen.

Foto: Lars Pehrson
”Att utföra det här korrekt är grunden för att att över huvudtaget kunna dra slutsatser senare. Det krävs skicklighet och kunskap”, säger Johan Gustafsson.

”Att utföra det här korrekt är grunden för att att över huvudtaget kunna dra slutsatser senare. Det krävs skicklighet och kunskap”, säger Johan Gustafsson.

Foto: Lars Pehrson
Lillemor Asplund tar ett blodprov som därefter hamnar i provrörscentrifugen där det skiktas för att separera plasman från blodkropparna.

Lillemor Asplund tar ett blodprov som därefter hamnar i provrörscentrifugen där det skiktas för att separera plasman från blodkropparna.

Foto: Lars Pehrson
Efter drygt fem minuter i provrörscentrifugen är blodprovet färdigskiktat. Det mörka skiktet i botten är blodkropparna och ovanför syns blodplasman.

Efter drygt fem minuter i provrörscentrifugen är blodprovet färdigskiktat. Det mörka skiktet i botten är blodkropparna och ovanför syns blodplasman.

Foto: Lars Pehrson
Henrik Dahlgren har precis samlat ihop alger som kommer följa med till labbet för analys.

Henrik Dahlgren har precis samlat ihop alger som kommer följa med till labbet för analys.

Foto: Lars Pehrson
De känsligaste proverna förvaras i en termos med flytande kväve som håller temperaturen minus 196 grader Celsius. De delar av fisken som inte används hamnar i Naturhistoriska riksmuseets stora miljöprovbank. Provbanken, vars äldsta material är från 60-talet, används för att övervaka miljögifter i svensk fauna över tid.

De känsligaste proverna förvaras i en termos med flytande kväve som håller temperaturen minus 196 grader Celsius. De delar av fisken som inte används hamnar i Naturhistoriska riksmuseets stora miljöprovbank. Provbanken, vars äldsta material är från 60-talet, används för att övervaka miljögifter i svensk fauna över tid.

Foto: Lars Pehrson
Lars Pehrson
Foto: Lars Pehrson
Johan Gustafsson, Henrik Dahlgren och Lillemor Asplund.

Johan Gustafsson, Henrik Dahlgren och Lillemor Asplund.

Foto: Lars Pehrson
Annons

Kring ett bord fyllt av provrör, pipetter och mätutrustning sitter Johan Gustafsson, Henrik Dahlgren och Lillemor Asplund.

Henrik Dahlgren, marinbiolog vid Naturhistoriska riksmuseet, har precis hämtat en abborre ur sumpen nere vid bryggan.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons