Annons

Annika J Lindskog:Författarhem fördjupar läsning av odödliga verk

Freudmuseet på Maresfield Gardens i London.
Freudmuseet på Maresfield Gardens i London. Foto: Tristan Gregory/The Freud Museum

I sina hem och vid sina skrivbord nötte de berömda författarna sina kläder, tittade ut genom fönstret, sökte inspiration. Detaljer som påminner om oss själva gör att vi tycker oss kunna ”se” dem i de hem som numera förvandlats till museer. Men hur autentisk är den känslan?

Under strecket
Publicerad

Den berömda divanen är inslagen i en matta och ser helt ärligt rätt sunkig ut. I stället är det två andra saker som fascinerar mig i Freuds Londonhus: mängderna av små figurer det kryllar av på hans kontor; små huvuden från olika tider och olika kulturer – alla med ett eget uttryck och, måhända, egna undertryckta begär – och den stora trappavsatsen mitt i huset, där eftermiddagsljuset råkar falla in när vi kommer. Här brukade Martha Freud, Sigmunds fru, sitta och sy, ibland i sällskap av dottern Anna, som också var psykoanalytiker och bodde i huset fram till sin död 1982. Tänk att ha en sådan trappavsats att få sitta på. Den är nästan som ett rum i sig.

Nu när huset sedan länge är omvandlat till ett museum kan man själv dröja sig kvar på trappavsatsen i eftermiddagsljuset och föreställa sig Sigmund, Martha och Anna sitta där med varsin kopp te. Sedan kan man gå ner och vandra runt bland de små figurerna med audioguiden pressad mot örat medan man funderar på om de var lika väl avdammade under Freuds tid. På vägen ut passerar man affären där man inte bara kan köpa med sig Freuds verk i pocket utan också tofflor (”Freudian slippers”) och muggar (”Freudian sips”).

Annons
Annons
Annons