Annons

Fredrik Rönnbäck:Författaren som inte ville bli historisk

Henri Michaux ville inte att hans böcker skulle återutges, ville inte synas på bild, tackade nej till priser och utmärkelser och bad sina vänner bränna de brev han skrev dem. Nu utges dock de brev som bevarats – ofta där han undanber sig diverse hedersbevisningar.

Under strecket
Publicerad

”Nej”, skrev Henri Michaux på det porträtt som förlaget mot hans vilja inkluderat i en av hans böcker, kryssade över det och skickade det i protest till sin förläggare Claude Gallimard.

Bild 1 av 1

”Nej”, skrev Henri Michaux på det porträtt som förlaget mot hans vilja inkluderat i en av hans böcker, kryssade över det och skickade det i protest till sin förläggare Claude Gallimard.

Bild 1 av 1
”Nej”, skrev Henri Michaux på det porträtt som förlaget mot hans vilja inkluderat i en av hans böcker, kryssade över det och skickade det i protest till sin förläggare Claude Gallimard.
”Nej”, skrev Henri Michaux på det porträtt som förlaget mot hans vilja inkluderat i en av hans böcker, kryssade över det och skickade det i protest till sin förläggare Claude Gallimard.

Brevväxlingens form framhäver i skarp relief den sårbarhet som är ett av litteraturens grundläggande villkor. För att nå läsaren måste författaren överge sin text. Tolkningen överlåts åt läsaren, distributionen åt redaktören eller förläggaren. På samma sätt lägger brevskrivaren sitt öde i mottagarens händer. Av Franz Kafkas korrespondens, till exempel, finns bara författarens egen röst bevarad. De brev han mottog i utbyte förstörde han, liksom han i sitt testamente bad vännen Max Brod att bränna alla manuskript. Brod hade som bekant andra planer.

Annons
Annons
Annons