Annons

”Företag bör finansiera långsiktig forskning”

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Näringslivet kan hjälpa till att lösa problem i det nuvarande finansieringssystemet för forskning, skriver professor Magnus Söderberg i en replik.

Under strecket
Publicerad

Nils Hannerz påstår på SvD Debatt den 18 juli att svensk forskning och högre utbildning är behäftade med ett antal problem, specifikt att (i) näringslivet inte hittar den kompetens de behöver, (ii) forskningskvalitén faller och (iii) och att företagens egna F&U-investeringar i Sverige inte ökar som önskat. Hannerz lösningar på problemen är att knyta lärosätenas ersättning till att studenten får arbete och att näringslivet bjuds in för att mer aktivt delta i utformningen av kurser och forskningsprojekt. Styrningen av högre utbildning och forskning komplex och en stark, trovärdig argumentation kan enkelt presenteras för att lärosätena snarare borde bli mer självständiga och få ett större basanslag – se till exempel Mikael Rings insiktsfulla replik i SvD den 22 juli 2020. Jag vill dock påstå att det inte är ett av dessa båda alternativ som gynnar samhället mest, utan en blandform som kräver en smula mer nyans.

Börja med frågan: hur kan vi samtidigt göra forskningen mer relevant (alltså tilltalande för företag och andra externa samhällsfunktioner) och höja dess vetenskapliga kvalitet? Två problem med det nuvarande finansieringssystemet som jag tror de flesta forskningsaktiva individer håller med om är:

Annons
Annons
Annons