Annons

Fördubbling av ekologisk kyckling

Att kycklingen levt under bra förhållanden innan den hamnar på tallriken är viktigare för allt fler av oss. Och trots att vi fortfarande till största delen äter snabbväxande industrikyckling förväntas antalet ekologiska kycklinguppfödare fördubblas 2015.

Under strecket
Publicerad

Jenny Lundgren, på prisbelönta Hagby Gård utanför Enköping, föder upp landets godaste kyckling enligt tidningen Restaurangvärlden.

Foto: ERIK ARDELIUS Bild 1 av 1

Jenny Lundgren, på prisbelönta Hagby Gård utanför Enköping, föder upp landets godaste kyckling enligt tidningen Restaurangvärlden.

Foto: ERIK ARDELIUS Bild 1 av 1
Jenny Lundgren, på prisbelönta Hagby Gård utanför Enköping, föder upp landets godaste kyckling enligt tidningen Restaurangvärlden.
Jenny Lundgren, på prisbelönta Hagby Gård utanför Enköping, föder upp landets godaste kyckling enligt tidningen Restaurangvärlden. Foto: ERIK ARDELIUS

Jenny Lundgren, som föder upp kycklingar på prisbelönta Hagby Gård utanför Enköping, tar en tugga av det egenproducerade kycklingköttet och lutar sig tillbaka i lunchrumsstolen.

– Det är inte ofta jag får äta av det här. Varenda kyckling vi producerar är såld redan innan den har gått till slakt, efterfrågan är otrolig, säger Jenny Lundgren.

I och med starten av Hagby Gård i maj 2002 träffade hon på en guldåder i svensk matproduktion. När hon sa upp sig från jobbet som kallskänka och kock åt vi i genomsnitt 12 kilo kyckling per år. I dag är den siffran mer än 20 kilo.

– Ända sedan jag var barn har jag haft ett stort djurintresse och från början var tanken att producera en god fågel som även haft det bra, säger Jenny Lundgren.

Annons
Annons

Enligt tidningen Restaurangvärlden är Hagby Gårds kyckling Sveriges godaste. Av tolv testade kycklingar, sex svenskproducerade och sex importerade, tog Hagby hem förstapriset.

Och framtiden för svensk kyckling ser fortsatt ljus ut. Enligt branschorganisationen Svensk fågel väntas kyckling redan om fem år gå om gris som Sveriges mest populära kött. Av de drygt 82 miljoner kycklingar som produceras varje år är det mindre än 1 procent som inte är snabbväxande kyckling. Men det är på väg att förändras.

På Hagby Gård är produktionen långt ifrån industrialiserad, även om den varken är ekologisk eller Kravmärkt.

– Mina kycklingar har större utrymme, 14 kilo per kvadratmeter mot Kravs regel om 20 kilo per kvadratmeter. Jag ger dem ekologiskt spannmål, har eget slakteri, men för att få ekomärka kycklingen måste den slaktas tidigast efter 81 dagar. Vi slaktar efter 56–60 dagar för att den här kycklingrasen inte är avlad för att leva längre, säger Jenny Lundgren.

Raserna som främst används i Sverige heter ross och cobb. Efter över 50 års avlande på bra foderomvandling och snabbväxande muskler är djuren gjorda för korta liv i den mer eller mindre industriella köttproduktionen. Men även här är det på väg att förändras.

– Industrikycklingarna är avlade för att stå nära matstationerna. Allt de kan är att äta, dricka och vila. De har till och med tappat sina naturliga flyktbeteenden och instinkten att ha uppsikt för duvhökar och rävar, säger Jenny Lundgren.

Per-Olof Ingemarsson, vd för Bjärefågel, kom in i fågelbranschen 1986, då han började föda upp gäss. Hans företag var tidigt med att jobba efter ekologiska principer, och började redan 1997 med ekologisk hållbarhet och långsamväxande raser.

Annons
Annons

– Vi ville producera en kvalitetskyckling som föds upp under så goda förhållanden som möjligt. Här har vi som tumregel att varje kyckling är en individ, som ska hanteras med två händer och med stor respekt.

Kycklingarna på Bjärefågel får mat från kontrakterade odlare i trakten och de är certifierade av Svenskt sigill och Svensk fågel. De är av en långsamväxande ras och har dubbelt så stor yta som konventionellt uppfödda kycklingar att röra sig på.

– Självklart är det dyrare att föda upp kycklingar på det här sättet. Vi kan ju inte ha lika många kycklingar som om vi skulle föda upp dem som industrikycklingar, och de kostar dessutom mer att köpa in. Men för oss är det ett medvetet val att leverera en premiumfågel.

Per-Olof Ingemarsson har sedan starten sett hur intresset för Bjärefågels kycklingar har ökat alltmer. Och enligt honom är det konsumenter ur alla samhällsklasser som köper företagets kycklingar.

– Våra kycklingar är lite dyrare, men många väljer numera att servera en kyckling av god kvalitet, och äter en lite mindre mängd kyckling och större mängd grönsaker till, i stället för tvärtom.

Ett annat tecken i tiden är Kronfågels köp av Bosarpkyckling, Sveriges enda Krav- och ekomärkta kyckling. För Christian Gylche, vd för företaget, betyder köpet att hans föräldragård får större förutsättningar att utvecklas.

– Vi har jobbat i 15 år för att komma dit vi är i dag. Tack vare Kronfågels bättre förutsättningar kommer vi att kunna öka volymen ännu mer för att möta den stora efterfrågan. Men det är inte bara att trycka på en knapp så kommer det ut ekologiska kycklingar i andra änden, säger Christian Gylche.

Lars Hällbom, regelchef på Krav, har senaste tiden fått ett stort antal förfrågningar från producenter som vill starta ekologisk kycklingproduktion. Enligt honom förväntas en fördubbling av ekokycklingen i Sverige 2015.

– Det finns en stor marknad att fylla och nu verkar det som om proppen har gått ur. Jag tror konsumenterna har förstått att om man köper extremt billigt kött är det kycklingen som får betala priset, säger han.

Och enligt honom är fördelarna många.

– Kycklingar som får leva länge och röra sig mycket är större och har ett fastare kött. Men den stora skillnaden är smaken. När de får äta både småkryp, larver och gräs påverkas både hälsan och smaken, säger Lars Hällbom.

Erik Ardelius Anna-Maria Stawreberg

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons